Text och huvudbild: Sonja Finholm
En äldre kvinna och en ung man befinner sig plötsligt ensamma i en skogsglänta. Tillsammans försöker de överleva i den nya dystopiska tillvaron. Konflikterna avlöser varandra, men för att överleva måste de lära sig samarbeta.
Det här är berättelsen i Glänta, den pjäs som just nu turnerar i gymnasier och yrkesskolor i Svenskfinland. Glänta är den tredje pjäsen inom ramen för projektet Teater i undervisningen och den handlar om hållbarhet och miljöfrågor. De två tidigare tog fasta på ensamhet och digital hållbarhet.
– Alla tre teman är skrämmande aktuella, säger Nina Dahl-Tallgren.
Hon är teaterpedagog på Wasa Teater och ansvarig för det treåriga projektet. Tanken med pjäserna är att utmana och till och med provocera den unga publiken. Teater i undervisningen är ämnesöverskridande och bygger på att eleverna själva deltar i berättelsen. Till pjäsen hör också lärarhandledning, ett förberedande material och workshops.
Jakob Johansson i pjäsen Glänta. FOTO: Wasa Teater, Frank A. Unger
– Rapporter visar att dagens skola inte alltid lyckas ta tillvara alla de kompetenser som finns, vilket delvis beror på att traditionellt klassrumslärande inte passar alla. Unga är vana att själva få vara med och styra både innehåll och kommunikation och det här vill vi ta fasta på. I teaterprojekten får de själva vara med och forma lärandet, i stället för att passivt ta emot kunskap.
Pjäsen Glänta turnerar just nu i gymnasier och yrkesskolor i Svenskfinland. Foto: Wasa Teater, Frank A. Unger
En av de skolor där pjäsen visats är Petalax gymnasium. Där fick de studerande se pjäsen som en del av en tvärvetenskaplig kurs på temat hållbar utveckling där man tittade på aspekter som social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Slava Myronov som är lektor i historia, samhällslära och filosofi säger att pjäsen väckte många bra diskussioner.
– Glänta kompletterade kursen om hållbarhet, säger lektor Slava Myronov i Petalax gymnasium. Foto: Petalax gymnasium
– Det blev en bra helhet där kursens teoridel kompletterades med pjäsen. På det här sättet fick de studerande ny kunskap både genom vanlig vetenskapliga metoder, men också ur ett konstnärligt perspektiv.
Slava Myronov säger att han verkligen rekommenderar teater i undervisningen som en inlärningsmetod. Själv tyckte han speciellt mycket om de diskussioner som skådespelarna förde med publiken som en del av föreställningen.
– Vanligen finns det en tydlig gräns mellan skådespelare och publik, men här lyckades de sudda ut gränserna och göra ungdomarna delaktiga.
Målsättningen med projektet är att bygga upp ett teaterpedagogiskt kompetenscentrum. Projektet har också förankring i samhället genom samarbete med organisationer, företag och i det här fallet avfallsbolag.
– Jag föreläser ibland för företag kring teman som kroppsspråk, att tala inför publik och kreativt tänkande. Det här är färdigheter som är väldigt efterfrågade i arbetslivet, men som skolan inte lyckas svara mot. Min vision är att jobba mera ämnesöverskridande och att vi med hjälp av teaterkonsten ska kunna utveckla också andra färdigheter än de traditionella, säger Nina Dahl-Tallgren.
Parallellt med skolföreställningarna pågår ett forskningsprojekt med samma tema. Nina Dahl-Tallgren är inne på slutrakan på sin doktorsavhandling där hon undersöker teaterkonsten som lärometod. Nina Dahl-Tallgren brinner för teatern och konsten. Hon talar om begrepp som lyhördhet och samspel. Om personlig utveckling och nya metoder som kan förändra undervisningen och ta fram kreativiteten, men också ett helt nytt sätt att se på teater och skådespeleri.
– Min stora dröm är att teaterkonsten i framtiden ska vara en naturlig del av undervisningen. Utmaningen är tillgänglighet och jämlikhet, att få skolorna att avsätta tid för detta och att hitta finansiering även efter att projekttiden tar slut.
Nina Dahl-Tallgren säger att hon lärt sig mycket under de här tre åren. Hon och hennes kolleger har fått en inblick i ungdomskulturen och en större förståelse för hur unga tänker. Och ibland har det krockat rejält mellan 40-åriga Nina och gymnasieeleverna.
– Jag frågade en grupp vad de gör på nätet. Alla var tysta och kollade på varann. Till slut frågade en flicka vad jag menar. Det här visar att kommunikation inte alltid är så enkelt, men vi fick oss alla ett gott skratt.
...
Är du intresserad av TIU-programmet och pjäsen Glänta? Det finns fortfarande lediga tider. För mera information om gruppstorlekar och bokning, mejla forsaljning@wasateater.fi
Projekt Teaterpedagogiskt kompetenscentrum
• Målsättning: Att skapa ett teaterpedagogiskt kompetenscentrum som utvecklar läroplansbaserade turnéföreställningar för skolor samt utbildning och forskning inom teater i undervisningen. Föreställningarna och tillhörande pedagogiskt material kommer att ingå i en pjäs- och metodbank så att även andra kan genomföra motsvarande program.
• Teman: Första året jobbade man med ett hållbart liv i den digitala tiden, andra året var temat ensamhet och detta läsår visas pjäsen Glänta som handlar om ekologi, hållbarhet och framtid.
• Målgrupp: Årskurs nio och andra stadiets utbildningar i Svenskfinland.
Projektet drivs av Wasa Teater och Svenska Österbottens förbund för Utbildning och Kultur i samarbete med Åbo Akademi, Helsingfors universitet, Novia Scenkonst och Teaterhögskolan vid Konstuniversitetet i Helsingfors.
Med hjälp av vännerna • Teater i undervisningen
SFV:s mål: Ökat intresse för, kunnande om och mångfald inom konst och kultur genom samarbete mellan kulturaktörer, bibliotek och läroinrättningar.
Beviljat ändamål: Utvecklande av ett teaterpedagogiskt kompetenscentrum, läroplansbaserade skolföreställningar.
Bidragsmottagare: Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur / Wasa Teater.
Beviljat belopp: 2 500 euro för första delen, andra delen under behandling.
Tidsperiod: 2020–2023
Förväntat resultat: Att pedagogerna genomför fenomen och ämnesöverskridande lärande med teater som didaktiskt verktyg.
