Mål 1: SFV vill uppnå högre välbefinnande inom utbildningen genom
Ett interprofessionellt kunnande bland personalen med elevhälsan i fokus utgör en god grund för utvecklandet av stöd för välbefinnandet. Det handlar till exempel om ökat kunnande i specialpedagogik, positiv pedagogik, inklusion och diversitetsfrågor, samt kännedom om de faktorer som stöder en accepterande och trygg gemenskap.
Genom ökad kunskap inom ledningen om verksamhetsmodeller som stödjer välbefinnandet och om faktorerna som påverkar arbetsgemenskapen, kan man öka välmåendet och trivseln bland de anställda och utveckla en hållbar arbetshälsa. Distribuerat ledarskap och positivt ledarskap är exempel på verksamhetsmodeller som stödjer välbefinnandet.
Välbefinnandet bland elever, studerande, lärare och skolans ledning har försämrats. Det samma gäller barn och personal inom småbarnspedagogiken. Orsaken är bland annat utmaningar som är kopplade till samhällets utveckling, inte minst coronapandemin.
Försämringen gäller främst dem som sedan tidigare är utsatta, och tar sig uttryck i bland annat ökad mobbning, utanförskap och ökad skolfrånvaro. Behovet av elev- och studerandevårdstjänster har ökat märkbart.
SFV vill stärka välbefinnandet inom alla läroinrättningar, från daghemmen till högskolorna, genom att öka personalens kunskaper om de faktorer som påverkar barns och ungas fysiska, mentala och sociala välmående. Till dem hör också kunskap om aktiviteter och arbetsmodeller som höjer välbefinnandet, tryggheten och tron på sig själv och på en god framtid.
SFV vill stödja utvecklandet av en pedagogisk verksamhet som bygger på en holistisk människouppfattning med bland annat handledning, differentiering, individualisering, bekräftelse och positiv pedagogik som konkreta verktyg. Genom dessa åstadkommer man stödfunktioner och arbetsklimat som stödjer välbefinnande.
Vårt mål är också att utbildningspersonalen och enheternas ledning trivs i sitt arbete, finner det meningsfullt och har den ork som krävs för uppdraget. Det innebär bland annat förmåga att förnya sig själv, också i tider av förändringar och utmaningar.
Med välmående daghem och skolor avser vi enheter där välbefinnandet är högt inom hela organisationen.
Mål 2: SFV vill uppnå jämlikhet i utbildningen genom
För olika grupper behövs olika stödformer, och det kan vara mer än bara ett pedagogiskt stöd. Elevhälso- och handledningstjänster, arbetsfördelning och utbyte av information inom daghemmens och skolornas personal, samt riktad verksamhet till specifika grupper kan ha en central roll.
Genom att öka personalens kännedom om de faktorer som påverkar förmågan att lära, och känna igen dem i klassrummet, kan man bättre stödja barn och unga i deras lärande. Det kan vara frågan om faktorer som socioekonomisk bakgrund, etnicitet, genus, funktionsvariationer eller olika livssituationer. Personalens ökade kunskaper om stöd för individens utveckling och pedagogiska modeller för differentiering, stärker förutsättningarna för barn och unga att nå sin fulla potential.
Vi kan rikta och avgränsa stödet för lärande genom kartläggning av de faktorer som inverkar på barns och ungas förutsättningar att lära, samt genom uppföljning av inlärningsresultaten och analys av dem. Genom att tillämpa lärandeanalytik kan läraren utveckla sin undervisning så att den i hög grad innefattar individualisering, differentiering och handledning.
Jämlikheten i den finländska utbildningen har minskat. Skillnaderna i lärresultat mellan könen, mellan regionerna och mellan elevgrupper med funktionsvariationer och olika socioekonomisk bakgrund har ökat. Lika möjligheter att lära har också försämrats. Utvärderingar pekar också på lokala skillnader i lärresultat mellan skolorna samt på ett könskopplat intresse för vissa läroämnen. På nationell nivå har andelen lågpresterande elever ökat och medelresultaten gått ner.
Jämlikhet i utbildningen betyder för SFV alla barns, elevers och studerandes lika möjligheter att göra framsteg i sitt eget lärande, mot egna individuella mål. För att uppnå målet bör skolan utveckla både ett individuellt och ett allmänt stöd som inte berör bara lärandet utan också barns och ungas livssituation. SFV vill öka lärarnas kunskap om vilka faktorer som inverkar på barns och ungas förmåga att lära och hur de kan stödja motivation, självtillit och lärande.
SFV vill att alla barn och unga har möjlighet att nå sin egen potential, oberoende av kön, etnisk eller social bakgrund, funktionsvariationer eller situationer i livet.
Har du frågor om SFV:s mål? Ta gärna kontakt med Niklas Wahlström, sektorsansvarig för utbildning.
Aktuella SFV-projekt inom utbildning
Meningsfullt ledarskap
kollegialt stöd och ledarskaps-utveckling
Hösten 2024 startar Svenska folkskolans vänner (SFV) tillsammans med Finlands svenska lärarförbund (FSL), kommuner, Södra Finlands svenska rektorsförening och Österbottens svenska rektorsförening en programhelhet för dig som är skolledare.
Snälla hjältar 2024
Tävlingen Snälla hjältar ordnas i år för de skolor som är med i skolnätverken BRAVO! och Haru. Du hittar information om tävlingen på skolnätverkens webbplatser.
Artiklar från Den finlandssvenska utbildningens framtid 10.4.2024
Konferensen i samarbete med SFV, UKM, UBS och RFV har på några år vuxit fram som den viktigaste utbildningskonferensen, och även i år publicerar vi i artikelform ett sammandrag från årets gruppsdiskussioner. Klicka länken för att läsa eller ladda ner pdf-dokumentet.