Sprid kunskap om det svenska inslaget i Finland innan det är för sent!

På SFV:s årsmöte den 29 mars ck SFV en ny ordförande. Per-Edvin Persson har suttit i styrelsen sedan 1989, och är till vardags direktör för vetenskapscentret Heureka i Vanda. I sitt jobb får han också konkret ta ställning till det svenska inslaget i Finland.
Heureka är ingen statlig instans utan drivs av ett allmännyttigt samfund. ändå har man sedan början konsekvent byggt utställningarna och informerat på båda inhemska språken, och på engelska. Det kräver aktivt arbete, och det blir tyvärr svårare år för år, berättar Per-Edvin Persson.
– Tydligt är att inställningen till svenskan ändrats de tio senaste åren. Det blir svårare att hitta personal som kan svenska, det blir svårare att upprätthålla medventenheten om vikten av två inhemska språk.
Det handlar enligt Persson om en allmän attitydförskjutning i Finland. Men det är inte allt.
– Vulgärdebatten på nätet, som ändå bara utgör en liten av åsikterna, rapporteras stort i media, och får alldeles för stor vikt. Alla riktiga opinionsundersökningar visar att den absolut största majoriteten av nländarna, 70–75 procent, godkänner det svenska inslaget i Finland, eller inte har speciellt starka känslor åt endera hållet.
Det farligaste är enligt Persson då vi svenskspråkiga målar upp spöken utgående från vulgärdebatten, och därmed ”legitimerar” den. Diskussionen leds därmed in på fel spår. SFV och övriga finlandssvenska aktörer kunde därför vara mer aktiva för att istället skapa förståelse mellan språkgrupperna och sprida riktig kunskap.
– SFV är en finlandssvensk organisation och arbetar för Finlands svenska befolkning, men det kan inte ske i ett vakuum. Svenska språkets rättigheter är helt beroende av språkmajoritetens välvilja. Därför efterlyser jag en större växelverkan med de nskspråkiga vännerna, och en verksamhet som bäddar för en större förståelse.
Persson säger att kunskap om den finlandssvenska verkligheten och landets historia skulle bidrar till att öka denna förståelse.
– Historieundervisningen som skandalöst nog börjar först med ryska tiden är en sak, men kunde inte den svenska språkundervisningen i de nska skolorna ha ett större inslag av orientering i det svenska inslaget, och mindre betoning på grammatik och pluggande?
Persson hoppas på en större samverkan mellan de finlandssvenska fonderna i samarbetet över språkgränsen.
– Att sprida kunskap klingar väl med målen för bildningsorganisationer. Gör det något om kunskap som är relevant eller rentav livsviktig för oss finlandssvenskar sprids på ett annat språk än det svenska? Det börjar bli verkligt bråttom med denna positiva marknadsföring över språkgränsen, innan språkextremisterna på webben har nått sitt mål och allvarligt saboterat majoritetens välvilja.

SFv:s roll måste kunna förändras
Per-Edvin Persson hoppas att SFV fortsätter att visa sin relevans gentemot den finlandssvenska befolkningen genom att upprätthålla en folkbildningsverksamhet som känns modern och ändamålsenlig.
– Vi skall värna om våra långa traditioner, men samtidigt måste vi leva i nutiden och bygga för framtiden. Världen förändras med en sådan hastighet att man idag inom företagsvärlden inte anser sig ha tid med strategisk planering. Det gängse begreppet är nu ”strategic morphing”, som kunde översättas som strategisk anpassning. Det betyder att man inom de övergripande målsättningarna ständigt måste ha beredskap att anpassa planerna efter tidens krav, till och med era gånger under ett verksamhetsår.
Per-Edvin Persson vill att Svenska folkskolans vänner, trots sitt traditionstyngda namn, skall kännas relevant bland dagens unga.
– Vi finns på Youtube och Facebook, men det viktiga är förstås vad vi gör där: känns det inte relevant hjälper ingen ny teknik. Världen har minnsann förändrats sedan föreningen grundades år 1882, och förändringens vindar blåser nu kraftigare över världen än på länge. Jag kommer som ordförande att jobba för att vi inte förskansar oss i det som känns tryggt och bekvämt, utan för att vi har beredskap till förändring.

Satsning på mediasektorn
I tillägg till utbildningssidan med Axxell anser Persson att SFV:s satsning på mediasektorn burit god frukt.
– Vi är med och nansierar FST:s morgonsändning Min morgon, vilket sker via SFV:s bolag Ab Cityportal. Det är ett gott exempel på den typ av satsningar som den svenskspråkiga befolkningen behöver. Det hjälper inte
Världen förändras så fort att man måste kunna anpassa planerna till och med era gånger under ett verksamhetsår, säger Per-Edvin Persson.
Att endast beklaga de otillräckliga resurser svenska Yle har, eller att ensidigt kräva att public service på svenska måste skötas med licenspengar. Om SFV:s insats gjorde morgonsändningarna möjliga gjorde vi rätt i att gå in, och vi skall självfallet spana efter nya möjligheter i framtiden.

Förste naturvetaren sedan 1945
Per-Edvin Persson är den första naturvetaren sedan 1945 som svingar ordförandeklubban i SFV. SFV:s första ordförande, Wilhelm Grefberg var medicinare. Professor Edvard Blomqvist (ordf. 1917-32) var diplomingenjör och hydrolog, medan Runar Meinander (ordf. 1943–45) var överlärare i matematik och naturlära.
– Jag är limnolog och agroforstare, så eftersom den finlandssvenska folkbildningsrörelsen av förståeliga skäl i huvudsak letts av humanister och pedagoger, kan någon fråga: vad har nu en naturvetare här att göra?
Persson ser dock inget motsatsförhållande mellan naturvetenskap och humaniora.
– Den brittiske fysikern C.P. Snow påtalade 1959 den bristande kommunikationen mellan den naturvetenskapliga och den humanistiska kulturen: allmänbildningens kärnstoff är hämtat från humaniora, trots att den kulturgren som antagligen mest handgripligen påverkar vårt vardagsliv och världsbild är naturvetenskapen.
Per-Edvin Persson frågar med Snows ord varför det anses höra till allmänbildning att man läst ett verk av Shakespeare, medan man inte behöver känna till innehållet i termodynamikens andra grundlag.
– Man ska känna till kulturnamn som Monet, Mahler och Strindberg, men behöver inte vidkännas Rutherford, Heisenberg eller Arrhenius. Jag tror en viss attitydförändring är påkallad.
Ur SFV:s synvinkel nns det enligt Persson förstås ingen kon ikt mellan naturvetenskaper och humaniora: föreningen står i folkbildningens tjänst, och SFV arbetar på lika villkor för att främja all bildning, allt kompetensbyggande och all inlärning bland landets svenska befolkning.
– Målsättningen har varit densamma i 128 år, medan verksamhetsformerna under olika tider tagit olika former. I början av föreningens historia gällde det faktiskt att upprätthålla svenska folkskolor, idag är vi fortfarande verksamma inom skolsektorn, nu närmast inom andra stadiets yrkesutbildning, medan verksamheten i övrigt är mera mångfacetterad än den var för ett sekel sedan. Målen består, men medlen växlar.