Nytt svenskt center inom Migrationsinstitutet

Migrationsinstitutets chef, Ismo Söderling, gav några uppmuntrande ord på vägen och poängterade att svenska centret blir ett viktigt tillskott till migrationsområdet i Finland. Svenska kulturfondens direktör Leif Jakobsson lyfte i sitt tal fram en förhoppning. Genom att djupare gå in i migrationsfrågor kan det ge oss insikter som hjälper oss i dag och i framtiden.
Det mest känslosamma talet stod Emina Arnautovic för.
– Migrationsinstitutets svenska center är en viktig kraft som kan höja medvetenheten hos oss alla, sade Arnautovic.
Hon kom själv som flykting från Bosnien till Närpes. Att anpassa sig var inte lätt. Solen lyser inte likadant, är inte lika varm, och det finns system för hur man köar i butiken. Arnautovic insåg vikten av att känna till sin egen historia, men också andras historia i det nya landet.
– Vad vi känner för varandra är otroligt. Historien vägleder oss. Kan vi vår historia, kan vi också lära oss framtidens krav, sade Arnautovic på öppningsfesten.

Finlandssvenskarna hårda på att emigrera. Nationellt sett har finlandssvenskarnas migration varit av helt egen karaktär. Finlandssvenskarnas migration har varit cirka tre gånger större än från finska Finland. Behovet av mer forskning om finlandssvenskarnas migration är alltså påtagbart. Och även om Migrationsinstitutets enhet i Åbo har verkat i 40 år, har man inte alltid nått ut, och intresset för finlandssvenskarnas migration har hittills varit rätt blygsamt.
– Vi vet nu ganska mycket om finlandssvenskarnas migration, men informationen är fragmentarisk och vi saknar en helhetsbild. Här gäller det alltså att synliggöra det material som samlats, och initiera forskning för att täcka de luckor som finns, säger Kjell Herberts. Han är forskare vid Institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi, och jobbar för centret under våren 2015 bl.a. med en dokumentation av finlandssvensk emigration.

Kontakter och kapital. En annan aspekt som sällan har lyfts fram är vad finlandssvenskarnas migration har gett oss i form av kontakter, kapital och innovationer som återflyttare har tagit med sig. Migrationsinstitutets svenska center intresserar sig forskningsmässigt för alla dimensioner av migration. Hit hör inflyttning, utflyttning och flyttning inom landet. Den gemensamma nämnaren i sammanhanget är den finlandssvenska aspekten.
– Invandringen till Finland och till Svenskfinland har ökat drastiskt under de senaste decennierna. Vi behöver mera kunskap om hur vi på bästa sätt kan integrera invandrare som kommer hit. Och här har centret en viktig uppgift, säger Magnus Enlund, projektledare på det nyöppnade centret.
I huvudsak handlar det om tre migrationsströmmar som är intressanta för centret: den transoceana till USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland, emigrationen till Sverige samt invandringen till Svenskfinland.
– Genom att vi har en invandring till Svenskfinland i dag borde vi ju rimligtvis ha en kollektiv erfarenhet av att flytta. Många har ju även återvandrat och förstår de utmaningar invandrare ställs inför, säger Kjell Herberts.
Att Migrationsinstitutets svenska center har sina lokaler i Kronoby folkhögskola har egentligen en underbyggd motivering. Emigrationen till Nordamerika och Sverige har länge varit en del av Österbotten. Vid folkhögskolan i Kronoby finns även en integrationslinje för nyfinländare.
Bland de första alstren som utkommer i Migrationsinstitutets svenska centers regi finns ett utbildningspaket som riktar sig till skolor runtom i Svenskfinland. På Migrationsinstitutets svenska center i Kronoby kommer man bedriva, förutom forskning, också utställnings-, konferens- och arkivverksamhet.