Normer för utvärdering av finlandssvenska barns inlärningssvårigheter

SFV stöder i fyra år framåt ett projekt som kommer att utveckla och utarbeta metoder,
och skapa normer för att utvärdera och stöda finlandssvenska barn med inlärningssvårigheter. Forskning visar nämligen att normerna som utarbetats för finskspråkiga barn inte är helt tillförlitliga då det gäller svenskspråkiga barn.
Inledandet av stödåtgärder borde alltid föregås av en noggrann utredning som grundar sig på den senaste forskningen på området. En förutsättning för stödåtgärder är även att det finns forskningsbaserade metoder och verktyg för denna utredning. Och nu visar forskningen att verktygen måste vara språkgruppsanpassade för att vara effektiva. I Svenskfinland har det tillsvidare varit brist på sådana verktyg.
SFV-Magasinet träffar en del av det nya projektteamet i Jyväskylä. Projektet har kommit igång denna vår, och entusiasmen bland forskarna är nästan påtaglig. Att vi träffas på en så finskspråkig ort som Jyväskylä beror på att Jyväskyläbaserade Niilo Mäki Institutet sedan starten för 25 år sedan koncentrerat sitt forsknings- och utvecklingsarbete på just finländska barns inlärningssvårigheter. I projektteamet ingår nu sju svensk- och finskspråkiga forskare.
– Det är viktigt att poängtera att projektets mål är praktiskt och forskningsbaserat. Vi förverkligar projektet under fyra år i samarbete med finlandssvenska skolor, daghem och förskolor, och projektet utmynnar i publikationer, utbildningar och konkreta normer och manualer för hur man kartlägger och verkställer interventioner i daghem och skolor, berättar Paula Salmi och Ann-Katrine Risberg, som arbetar i forskargruppen för läsning.

Läsflytet avgörande. Barn med inlärningssvårigheter har ofta problem med att benämna saker, och med läsningen, speciellt läsflytet.
– Det leder ofta till en ond cirkel. Hackig och trög läsförmåga gör sedan att barnet tappar motivationen att läsa, då det enda sättet att få mera flyt skulle vara att träna på läsningen. Också den så kallade upplevda självförmågan är just nu föremål för intensiv forskning. Nu får vi möjlighet att samla in och bearbeta material för att utarbeta normer för benämning och läsning som specifikt anpassats för finlandssvenska barn mellan sex och femton år.
Under våren 2015 gjordes urvalet av skolor som deltar i projektet, och denna höst har de första datainsamlingarna ägt rum i åk 1. Nästa vår står åk 1, 2 och 3 i turen, medan åk 5, 7 och 9 står i turen våren 2017.

Även uppföljning. – Det som gör projektet nästan unikt är att vi de kommande åren gör uppföljningar på ettorna, tvåorna och treorna: hur har det gått för dem, hur har eleverna utvecklas? Denna uppföljning återkopplas sedan till analysen, och påverkar hur de slutliga testmanualerna och resurserna utformas, berättar Salmi. På det sättet säkrar man att forskningen inte bara blir akademisk forskning, utan har direkt koppling till fältet.

Självreglering och uppmärksamhet i fokus. En annan forskargrupp kommer att arbeta med frågor som självreglering, uppmärksamhet och beteende.
– Utöver läsningen är de här frågorna de som oftast finns bakom när det gäller inlärningssvårigheter, berättar Henrik Husberg och Sira Määttä.
Husberg säger att problem på de här områdena ger sig till känna redan i dagis och i förskolorna.
– Det gäller alltså förmågan att anpassa sitt beteende till en viss situation eller uppgift. Förmågan att fokusera, bibehålla eller skifta uppmärksamhet. De blir fort riskfaktorer för inlärningen och fortsatt utveckling, och är dessutom utmanande inte bara för eleven själv, utan också för läraren och andra elever.
Material för finlandssvenska förhållanden har inte funnits tidigare. Husberg säger att många hittills har varit tvungna att använda rikssvenskt material, som sällan passar våra förhållanden, eller till och med amerikanskt material.
– Man har rafsat ihop vad man hittat. Efter det här projektet får vi äntligen finlandssvenska normer och test, handböcker, utbildning och fortbildning.
I denna del av projektet kommer man även att översätta en del av det skriftliga material gällande planerandet av stödåtgärder och konsultationsmodeller som Niilo Mäki Institutet under en lång rad år utarbetat på finska. Genomgången av materialet fick positiva följder även på finskspråkigt håll.
– Vi märkte i samband med översättningsarbetet att en hel del av det finska materialet redan var föråldrat, så nu utarbetar institutet även nya upplagor av de finska böckerna, berättar Määttä.
Även på detta forskningsområde kommer resultatutvärdering att ske kontinuerligt under projektets gång.

Mottagandet positivt. Projektet och forskarna har tagits emot med öppna armar på fältet. Det har inte varit några som helst problem med att få med skolorna i samarbetet.
– Snarare tvärtom, berättar Henrik Husberg. Det finns skolor som hört sig för ifall inte även de ryms med i projektet. Beställningen är så att säga stor på detta.
Projektet har fått namnet ILS (InLärningsSvårigheter). I tillägg till SFV stöds projektet av Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne och Svenska kulturfonden. Projektet är ett intressant exempel på språkgränsöverskridande samarbete. På plats vid SFV:s besök i Jyväskylä berättar både Risberg och Määttä, att de även ser projektet som en chans att träna på det andra inhemska språket och bygga nya kontaktytor. I projektet arbetar också Pia Vataja, Laura Tepponen och Susanna Slama.
Projektet leds från Niilo Mäki Institutet i Jyväskylä, men de svenskspråkiga forskarna har arbetsutrymmen i Helsingfors, Tammerfors och Vasa. Som samarbetsparter fungerar Åbo Akademi, Helsingfors universitet, Åbo Universitet, Jyväskylä universitet samt Hogrefe Psykologien Kustannus Oy.