Svenskspråkig skola kan ha avgörande roll för ökande jämlikhet

Under vintern 2023 pågår under några veckor en av de mera intensiva finländska utbildningspolitiska debatterna. Ämnet är så kallade specialiserade klasser, det vill säga grupper i grundskolan där elever under antingen sju eller tre år går i en klass där man har mer bredd och djup i till exempel musik, bildkonst, matematik eller idrott. Anledningen till att diskussionen uppstår är att tidningen Helsingin Sanomat fått kännedom om ett tjänstemannaförslag som i praktiken skulle avsluta den specialiserade undervisningen i grundskolan så som den i dag genomförs, alltså i särskilda undervisningsgrupper. Det förslaget hade i sin tur uppstått som en respons på den omfattande och entydiga forskning som visar att den specialiserade undervisningen bidrar till ökad ojämlikhet, genom att de barn som går i specialklasserna visar sig ha socialt gynnade föräldrar. Konsekvensen blir att de ämnesmässiga specialiseringarna bidrar till parallella spår i skolorna, med olika sorters barn och föräldrar i specialiserade och vanliga klasser.