Integration på svenska – så mycket mer än ett språk

Det är en vanlig torsdagmorgon. I Borgå folkakademis lärarrum förbereder vi lärare i Svenska för invandrare det sista innan vi går över gården till lektionen. När vi kommer till klassen är det tissel och tassel och koppar klirrar i hjälpköket intill. ”Ja må hon leva, ja må hon leva...” En i gänget har ju födelsedag! Små salta rätter och tre olika sorters kakor står vackert framdukade. Födelsedagsbarnet får presenter, blommor, leenden och ett kort med hälsningar på tolv språk skrivna med sju olika alfabet. Stämningen är varm och hjärtlig.
Undervisningen i svenska för invandrare på Borgå folkakademi, i vardagligt tal Akan, kom igång 1992, då med etiopiska krigsflygare som kommit till Finland via Ryssland. Förutom en paus år 2006 och några års försök med kortkurser fram till 2010, har undervisningen pågått på heltid. Det innebär 25 timmar/vecka under 36 veckor/läsår. Läroplanen byggdes upp i enlighet med Utbildningsstyrelsens riktlinjer för integrationsundervisning och omfattar bl.a. språk, kultur, samhälle, studiebesök, adb och arbetspraktik. I dag har skolan studerande från hela världen. Orsakerna till att de kommit till Finland och valt att studera svenska varierar. Många har hittat en finlandssvensk partner, men många vill också förbättra sina arbetsmöjligheter genom att läsa svenska.
Folkhögskolan som studiemiljö lämpar sig utmärkt för integrationsundervisning. De flesta skolor har internat vilket erbjuder boende, tre måltider/dag och en social miljö som underlättar anpassningen till ett nytt land med nya seder och bruk. Förutom födelsedagar firar vi högtider och gör utfärder och resor tillsammans. I år liksom många gånger tidigare, har invandrarna gjort studiebesök på vår vänskola Kävesta i Örebro. Våra studerande kommer också att stå värdar då Kävesta besöker Borgå senare i vår.
Kontakterna till samhället utanför skolan utgör en viktig del i integrationsutbildningen. I skrivande stund är samtliga studerande på två veckors praktik vid företag, grundskolor och daghem. Tanken är att de studerande både ska öva svenska och skapa kontakter till arbetslivet under praktikperioden.
Men det är inte bara de nyinflyttade som har mycket att lära sig om det finländska samhället och hur det fungerar. Integration är en tvåvägskommunikation och intresset bland Borgåborna att bekanta sig med invandrarnas hemländer, deras traditioner och bruk är glädjande stort. Också under det pågående läsåret har vi samarbetat med flera lågstadieskolor i staden. Vi har lärt varandra lekar, spel och sånger från våra respektive länder och förstås – skrattat mycket tillsammans. Då lärarna i en skola, året efter ett besök från invandrarna, frågade vart eleverna ville åka på utfärd blev svaret ”till Akan!”. I en annan skola frågade en liten elev om en av de afrikanska besökarna möjligtvis var Barack Obama.
Tillsammans med den lokala invan­drarföreningen Multicultural Association of Porvoo MAP, Luckan integration och andra medborgarorganisationer har vi de senaste åren arrangerat två större internationellt betonade evenemang. ”Winter bazaar” på kulturhuset Grand innan jul och ”Möjligheternas torg” i maj. För två år sedan inledde vi våra Akan matresor, där Borgåbor månatligen bjuds in till att lära sig laga mat från olika länder tillsammans med invandrarna. Resorna har varit mycket populära och har det här året gått till så gott som hela världen. Vi började i Mexiko, for via bl.a. Marocko, Japan och Vietnam för att nu i april avsluta med vårens sista resa till Ryssland. I fjol var Akan också med och ordnade den internationella morsdagen i ungdomslokalen Zentra. Evenemanget drog fullt hus och ordnas för andra gången i år. Integration handlar alltså om så mycket mer än bara språk. Det handlar om samvaro, intresse för varandra, om att bygga broar, om att se att vi har mycket att ge varandra och att vi sist och slutligen alla är ganska lika. Trots att vi talar olika språk och ser olika ut.
Hur går det då för våra studerande? Vi har inte gjort någon statistik på var våra studerande finns efter det att de slutat hos oss, men vi ser som vår uppgift att alla har en plan för året efter avslutade integrationsstudier: Målet är att alla ska ha en studie- eller arbetsplats och för det mesta har vi lyckats. Vanligtvis fortsätter studierna antingen med studier i finska vid Edupoli eller vid någon yrkesläroanstalt. Vi har studerande som studerat till grafiker, närvårdare eller kock. En del börjar arbeta som biträden i affärer eller som städare, men bland eleverna finns också ingenjörer och läkare. Tyvärr blir också en del utan studie- eller arbetsplats, men vi vill tro att vi gett dem studie­vana och nätverk som de trots allt kommer att ha nytta av i framtiden.
Enligt Utbildningsstyrelsens senaste statistik har antalet personer som integreras på svenska i Finland ökat kraftigt under de senaste fem åren. Svenskan fungerar som en bra inkörsport, eftersom många upplever att det går snabbare och lättare att lära sig svenska än finska. Därtill är kontaktnäten i Svenskfinland rätt täta, vilket har en positiv inverkan på de svenskintegrerades arbets- och studiemöjligheter.
Trots detta styrs de flesta invandrare av våra myndigheter till integration på finska utan att ges information om att de har rätt och möjlighet att välja också den svenska integrationsvägen. Argumentet är att man inte vill belasta invandrare med flera språk och att de måste kunna finska i alla fall för att fungera i samhället. Att de behöver också finskan är säkert rätt, men att det skulle vara ett problem med flera språk motbevisar våra studerande varje dag. Många kan redan finska och de som inte ännu kan det planerar att lära sig också det. De betonar – som en självklarhet – att vi i Borgå lever i en tvåspråkig stad och att de förstås vill lära sig båda språken. En inställning och attityd alla vi finländare gärna kunde anamma.
Proppmätta på thailändska riskakor och brasiliansk pudding samlas vi i klassen. Vi delar på gruppen för att kunna öva uttal med en del och ha konversation med den andra. Vår strävan är att så långt det är möjligt ge de enskilda eleverna verktyg för att utveckla språket enligt sina förutsättningar och behov.
Som lärare har vi ett mycket tacksamt och givande arbete. Varje dag lär vi oss minst lika mycket som våra elever. Om andra språk, kulturer och det känsliga samspelet mellan människor med olika bakgrund. Det är ett oerhört privilegium att dagligen få arbeta med så intresserade och motiverade kursdeltagare. Vi njuter av varenda minut i denna fantastiska samvaro.