Under nästan 70 års tid har Folkets Bildningsförbund drivit samma syfte: att främja demokratiska samtal på svenska i Finland om kultur och samhälle. Särskilt vill man trygga fortlevnaden av öppna offentliga samtal för allmänheten.
Förbundet grundades som en del av DFFF, men efter 1991 har de politiska skygglapparna försvunnit.
Då skedde en ombildning av organisationen och FBF blev en ideell förening. Verksamheten fungerar nu med en styrelse och en funktionär, säger Jonas Ahlskog som fungerar som förbundets verksamhetsledare.
Rollen som verksamhetsledare beskriver han som till stor del ideell: lönemässigt jobbar han ungefär 15 procent som förbundets funktionär. Det gör han vid sidan om sin doktorandtjänst i filosofi vid Åbo Akademi.
Förbundet har numera 70 medlemmar, som består av både privata personer och andra föreningar och organisationer. Medlemsutvecklingen har varit konstant, men någon särskild målgrupp har man inte.
– Vi riktar oss till den breda allmänheten. Närmare sagt alla de som vill ha fri bildning på svenska, säger Ahlskog
Brett spektrum. Förbundets verksamhet går främst ut på att arrangera olika seminarier och diskussionstillfällen. Evenemangen kännetecknas av att man inte satsar på skilda teman.
– Vårt mål är att skapa ett brett spektrum av synvinklar. Vi vill gärna lyfta upp alternativa röster genom att exempelvis bjuda in föreläsare som kan ge nya synvinklar på frågor som diskuteras i media, säger Ahlskog.
Ett exempel kan tas från filosofidagarna som sedan 1997 årligen ordnas i Korpo. I år hade man som tema om demokratins framtid. Bland annat statsvetaren Ann-Cathrine Jungar förklarade populistvågen och den danske filosofen Henrik Jøker Bjerre gav en kritisk analys om yttrandefriheten.
Vill ville särskilt uppmärksamma demokratins problem. Valdeltagandet i Finland har blivit allt lägre och det finns ett svalt intresse för att delta i demokratiskt beslutsfattande, exempelvis genom partipolitiken. Det är ett problem med olika synvinklar, säger Ahlskog.
Evenemanget besöktes av 60-70 personer, vilket är medelantalet genom åren. Men man arrangerar också filosoficaféer året runt. Dessa ordnas fem gånger under hösten och fem under våren. Caféerna behandlar allt från politik till kulturella och existentiella frågor.
Vanligtvis brukar vi ha 25-50 personer på dessa evenemang. Vi låter föreläsaren prata en timme och sen öppnar vi en allmän diskussion, förklarar Ahlskog
Broar till finskan. Folkets bildningsförbund beviljades 5000 euro av Svenska folkskolans vänner i år. Bidraget gavs inom ramen för samarbete över språkgränserna och specifikt för att bjuda in nordiska föredragshållare till FBF:s tvåspråkiga bildningsevenemang.
– Vår idé är att att visa på hur svenskan i Finland är nyttig som ett fönster till en nordisk samhällsdebatt. Många av de finskspråkiga deltagarna har varit positiva till att det ordnas medborgarforum på svenska i Åbo med initierade nordiska talare. Finskspråkiga kan även ställa frågor på finska, säger Ahlskog.
Man har också låtit evenemanget reflektera att finskspråkiga deltagare finns. Bland annat har Arja Alho deltagit som gästföreläsare på finska. Men Ahlskog poängterar att de svenska villkoren är viktiga.
Det krävs att man åtminstone förstår svenska för att delta i våra diskussioner. Dessutom finns det ingen brist på finskspråkiga diskussioner. Viktigt är att man ordnar medborgarforum också på svenska i Finland.
Samtalsdemokrati. En levande demokrati kräver aktiva diskussioner om samhällsfrågor, men även folkbildning. Ahlskog anser att FBF, som en del av den fria bildningen, är en demokratisk institution.
Öppna forum är ett bidrag att stärka demokratin. De blir allt mer viktiga när diskussioner förs på nätet, där diskussionerna lätt blir alltför ensidiga.
– Vi behöver diskussioner som tar fram olika synpunkter.
Han poängterar att man i Sverige har lyckats med att utveckla det demokratiska samtalet. Man har även en bättre förståelse för den fria bildningen och man kommer med konkreta idéer hur man kan arrangera öppna medborgarforum.
– Det ser man på diskussionerna i Sverige hur olika synpunkter kommer fram, fortsätter Ahlskog.
Den största utmaningen för bildningsförbundet är ekonomin. Man får fortfarande statsbidrag, men andelen är liten och staten har skurit ner på stöden till fri bildning. Därför är man enligt Ahlskog tacksam för stöden från de finlandssvenska stiftelserna och fonderna.
– Dock skulle jag hoppas att man skulle ha långsiktiga stöd. Eftersom vi har en livskraftig och kontinuerlig verksamhet finns det en önskan för längre stöd.
Vidare förundrar sig Ahlskog på statens politik gällande fri bildning: om en organisation arrangerar medborgarforum som stärker demokratin, varför stöder man inte sådan verksamhet?
Framtiden. För bildningsförbundets del tycker Ahlskog att framtiden ser ljus ut. Vad man vill åstadkomma är att fördjupa rollen som ett medborgarforum för hela Svenskfinland. På grund av FBF:s ekonomiska situation har verksamheten till stor del koncentrerats till Åbo.
– Visserligen har vi ordnat evenemang i Österbotten och Helsingfors, men om bara finansiering kan erhållas skulle vi gärna satsa mera på den biten. Våra föreläsningar har fått bra respons – och det finns ett behov av medborgarforum på svenska, avslutar Ahlskog.
Folkets Bildningsförbund
❖ Grundat: år 1946
❖ Medlemsantal: 70 (personer och organisationer)
❖ Budget: c. 40 000 euro
❖ Största finansiärer: Svenska kulturfonden, SFV, Undervisnings- och kulturministeriet, Konstsamfundet, Åbo Stad, Otto A Malms fond, William Thurings stiftelse, Svensk-österbottniska samfundet, Kulturfonden för Sverige och Finland.