Andersudde – en plats där konsten och naturen möts

På Järsö strax söder om Mariehamn har kommerserådet Anders Wiklöf skapat en värdefull konstsamling med verk av främst finländska och svenska konstnärer. I hans samling på sommarvillan ”Andersudde” finns många kända målningar som ”Midvinterblot” av Carl Larsson, ”Katten Jeppe” av Bruno Liljefors, ”Vid bykstranden” av Eero Järnefelt, ”Höstros” av Helene Schjerfbeck och ”Eko” av Ellen Thesleff. Nu presenterar vi Andersudde och några av konstsamlingens pärlor, med särskild tyngdpunkt lagd på kvinnliga målares verk.
Kommerserådet Anders Wiklöf har på senare år blivit en omskriven och känd personlighet. Hans framgångssaga från fattig arbetarson till en av landets mer framgångsrika affärsmän slutar aldrig att fascinera. Trots sina framgångar har Wiklöf inte nämnvärt förändrat sin livsstil. Han trivs bäst i sitt lilla hus i Mariehamn i anslutning till barndomshemmet. Ute på Järsö har han dock skapat en spektakulär anläggning där sommarvillan byggts ut i flera etapper för att ge plats åt den ständigt växande konstsamlingen. För tio år sedan byggdes en tennisarena med sittplatser för 1600 personer på området. Arenan är nedsprängd i berget och för arkitektoniskt tankarna till Tempelkyrkan i Helsingfors. Ett par år senare färdigställdes ett orangeri och på tomten finns också ett par porthus, ett båthus samt ekonomibyggnader. Alla hus på Andersudde har ritats av förre stadsarkitekten Folke Wickström, god vän till Wiklöf. Den huvudbyggnad som fanns påbörjad då fastigheten förvärvades var dock ritad av Lars Bergh.
Det är i huvudbyggnaden som konstsamlingen finns exponerad. Eftersom Anders och hans hustru Rita mest är intresserade av landskapsmåleri från förra sekelskiftet är samspelet mellan tavlorna och omgivningen slående. Andersudde ligger vid stranden av Ålands hav och präglas av de röda klipporna, de svallande vågorna och de prunkande strandängarna med lövkvistade träd. Anders Wiklöf brukar ofta säga när gäster är på besök att de finaste tavlorna nog är utsikten från fönstren.

Sedan 1980-talet. Anders Wiklöf började samla konst aktivt i slutet av 1980-talet med inköpet av målningen Aftonarbete i en åländsk stuga av Karl Emanuel Jansson (1846–1874). Sedan det förvärvet har många värdefulla konstverk införlivats i samlingen som idag innefattar närmare 150 verk. Många av dessa är utförda av medlemmarna i Önningebykolonin som verkade kring Åbomålaren Victor Westerholms sommarbostad invid Lemströms kanal på Åland.
I huvudbyggnadens nyaste del, sten­salen, hänger i huvudsak konst av Önningebykolonisterna. Kolonin som verkade åren 1886–1914 är i europeiskt perspektiv rätt unik i det hänseendet att majoriteten av deltagarna var kvinnor. Den första kolonisommaren deltog tre kvinnor: Hanna Rönnberg, Elin Danielson och Nina Ahlstedt. De två förstnämnda finns båda representerade på Andersudde – Hanna Rönnberg (1860-1946) med en oljemålning med motiv från trakterna kring Kotka och Elin Danielson-Gambogi (1861-1919) med hela fem verk. Den mest anslående av Danielson-Gambogis tavlor är en salsinteriör från Victor Westerholms våning på Skolgatan i Åbo, målad 1890. Elin som var mycket god vän med Hilma och Victor Westerholm har här, som så ofta, låtit deras dotter Greta stå modell. Flickan står framåtlutad och speglar sig i den pampiga trymån i nyrenässansstil. Rummet är på tidstypiskt vis något övermöblerat och de plyschklädda stolarna trängs i rummet där vidlyftiga gardinuppsättningar med fransar och tofsar silar ljuset från de stora fönstren. Piedestaler med stora gröna växter och oljelampa, mönstrade mattor och en dockvagn i rotting fullständigar bilden av ett välmående modernt konstnärshem. Elin Danielson-Gambogi visar i den här målningen sin virtuositet – hon framställer med lätthet och precision olika material, figurmåleri och ljusskildring. Elin lämnade under 1890-talets andra hälft Finland och flyttade till Italien där hon gifte sig med den tolv år yngre italienske målaren Raffaello Gambogi.
I Andersuddesamlingen finns två verk av Elin Alfhild Nordlund (1861–1941) – en tyvärr nästan helt bortglömd konstnär och Önningebykolonist. Hon kom med i kretsen kring Victor Westerholm redan i slutet av 1880-talet, men de två tavlorna här är båda från 1900-talets början. Den ena tavlan är målad på Kökar och den här på bild återgivna på Eckerö, närmare bestämt i Storby. Konstnären har tagit sig till Sandviks strand och riktat blicken mot Tulluddens båthus och Ålands havs fria horisont. Målningen präglas av det fridsamma lugn som Elin Alfhild Nordlund så ofta ville förmedla i sin konst. Innan Nordlund fokuserade på sin pedagogiska gärning i olika läroinrättningar i Åbo hade hon skaffat sig en gedigen utbildning, först i Åbo Ritskola och sedan genom studier för Adolf von Becker. Nordlund vistades också i Köpenhamn och Paris för studier. Förhoppningsvis kommer Elin Alfhild Nordlund att bli föremål för någon akademisk avhandling i framtiden så att hennes konstnärskap blir mer känt och undersökt.
12 Kvinnor – utställning i sommar. Andra kvinnliga Önningebykolonister som finns representerade på Andersudde är Ellen Favorin, Dora Wahlroos, Améliè Lundahl, Anna Wengberg och Ida Gisiko. Alla de här kvinnorna uppmärksammas i sommar i Önningebymuseets utställning 12 Kvinnor. Gisiko och Wengberg är dessutom aktuella på Waldemarsudde i Stockholm, i utställningen Magiskt ljus som öppnar i februari.
Victor Westerholm var god vän med Helene Schjerfbeck (1862–1946) och en av de första att uppskatta hennes måleri. Hon var aldrig med i Önningebykolonin, men Westerholm köpte tidigt hennes konst till Åbo konstmuseum och hon deltog på Westerholms uppmaning flitigt i utställningar i Åbo. På Andersudde är Schjerfbeck representerad med en stor målning från slutet av 1880-talet: Höstros. Tavlan utfördes i S:t Ives i England och föreställer en åldrad kvinna som sitter på en stol i ett spartanskt möblerat rum med stenväggar. I handen håller kvinnan symboliskt en vissnad ros i sin hand. Att Anders Wiklöf fastnat för just denna tavla är ingen slump – han har alltid hyst en särskild aktning för de äldre. Det är till exempel allmänt känt hur oerhört väl Wiklöf tog hand om sin åldrande mor innan hon gick bort. Om man betraktar Höstros på nära håll inser man att den trots sitt realistiska uttryck förebådar konstnärens enkla och avskalade måleri som blivit Schjerfbecks kännetecken.
Slutligen skall här uppmärksammas en av samlingens mest kända tavlor: Eko av Ellen Thesleff (1869–1954). Tavlan målades 1891 i närheten av Ruovesi när Thesleff var drygt 20 år gammal och föreställer en flicka som i den stilla sommarkvällen prövar sin rösts bärighet. Färgen verkar vara pålagd mestadels med palettkniv. Det är egentligen förvånande att samtiden tog så väl emot det moderna verket 1891 då det ställdes ut. Detta med tanke på att varken konstpublik eller recensenter tre år tidigare var beredda att acceptera det första impressionistiska konstverket Björkhage som exponerades i Helsingfors av Victor Westerholm. Thesleffs paradverk Eko är ständigt efterfrågat för utställningar och under 2016 kommer tavlan att finnas på Sven-Harrys konstmuseum i Stockholm där en utställning, sammanställd av Lena Holger, uppmärksammar konstnärinnan.
Det skulle finnas anledning att lyfta fram många fler av konstverken på Andersudde, men av utrymmesskäl får vi sätta punkt här. Kanske läsaren har förmånen att någon gång få komma till Andersudde. Anders och Rita Wiklöf låter varje år ett antal grupper besöka deras natursköna sommarställe. Nästan varje sommar arrangeras också en stor konsert till förmån för Östersjöfonden på Andersudde i den magnifika arenan, men då är det musiken som står i fokus och inte konsten. ◆