Text: Sanna Mandelin
Foto: Frida Lönnroos
I år sökte priskommittén för Fredrika Runeberg-stipendiet efter någon som kämpar för hbtqi-personers rätt att leva öppet och tryggt i en tid då tonläget hårdnar och utrymmet för mångfald i vissa sammanhang krymper. Kommittén ville uppmärksamma en insats som synliggör och försvarar regnbågsgemenskapen och som bidrar till ett mer jämlikt och mänskligt samhälle. Sammanlagt kom det in 108 nomineringar.
För Tarja Krum, hållbarhetschef på Finlands Svenska Idrott, är trygg idrott och likabehandling inte bara fina ord i ett festtal utan något hon arbetar med och för varje dag.
– Det är någonting som vi måste göra för att ha ett bättre samhälle och för att flera kan delta i idrott och vara fysiskt aktiva.
Tarja Krums engagemang för likabehandling väcktes av hennes egna erfarenheter som aktiv idrottare, tränare, föreningsaktiv och anställd inom idrotten.
– Som ung kvinna inom idrotten upplevde jag ibland att jag inte riktigt passade in i de normer som fanns, särskilt i ledar- och styrelseroller. Det väckte frågor hos mig om vilka som känner sig självklara i sammanhanget och vilka som inte gör det. När jag senare mötte människor inom hbtqi-communityn som möter betydligt större hinder än jag själv fick jag både en djupare förståelse och en ännu starkare drivkraft att arbeta för de här frågorna.
Berättelserna berör
Hon känner en stor tacksamhet för det förtroende människor har visat henne genom att dela sina erfarenheter och berättelser.
– Det är inte självklart att berätta om sådant som kan vara väldigt personligt, svårt och ibland smärtsamt. Varje berättelse berör mig och stannar kvar hos mig.
För Sibbobördiga Tarja Krum är Molnträsk ett av hennes favoritställen i världen. Där njuter hon av naturen och hittar lugnet.
Fredrika Runeberg-stipendiet delas varje år ut på Fredrikas födelsedag den 2 september. Stipendiet på 10 000 euro går till förtjänta personer som arbetar i hennes samhällsmoderliga anda. I stipendiekommittén finns representanter för Finlands svenska Marthaförbund, Svenska kulturfonden, Svenska kvinnoförbundet och Svenska folkskolans vänner.
Tarja Krum blev överraskad när hon fick veta att hon tilldelats stipendiet.
– Jag blev jätteglad. Jag har en rätt tuff period bakom mig, så det känns som ett fint erkännande. När jag såg vilka som fått priset tidigare kände jag mig ännu mer hedrad.
Tålmodigt arbete prisas
I flera av nomineringarna lyfter man fram Tarja Krums tålmodiga arbete för en idrottsrörelse som är rättvis för alla. Hon stödjer också idrottsföreningar och andra aktörer som vill arbetar för samma mål genom rådgivning och utbildningar.
– Jag behöver förklara för föreningarna och organisationerna varför likabehandling är viktigt. Många tycker att det inte hör till kärnverksamheten. Då får man öka medvetenheten genom att föra diskussioner gång på gång.
Tarja Krum har egna erfarenheter av att som ung kvinnlig ledare inte riktigt passa in i idrottens normer. Det fick henne att arbeta för andra grupper som känner utanförskap inom idrotten.
Tarja Krum säger att många ändrar åsikt när de ser att små förändringar märks i vardagen. Det kan handla om hur grupper delas in, hur man talar till deltagarna eller vem som syns i kommunikationen.
– När en liten förändring gör att någon känner sig mer välkommen och trygg kan människor plötsligt börja se också andra saker med nya ögon. Det ger mig mycket när jag kan medverka till en förändring.
Ett exempel hon nämner på stora frågor inom likabehandling är transkvinnors möjligheter att delta i idrott.
– Människor antar mycket om transkvinnor och idrott utifrån det allmänna narrativet. Sedan när man berättar om hur åtgärderna och reglerna leder till exkludering får människor ofta en aha-upplevelse. Transkvinnor får till exempel inte spela schack i kvinnoklasser.
Schackregeln är det internationella schackförbundet FIDE:s, men många landsförbund har motsatt sig den.
Krums erfarenhet är att idrottsvärlden har större förståelse för behovet att beakta exempelvis personer med migrationsbakgrund än hbtqi-personer.
– Det är helt tydligt ett mer främmande tema och ett som gör att vissa attityder dyker upp i diskussionerna. När jag ser utmaningarna och orättvisorna så ger det mera ork att kämpa på.
Kan vara motigt och tungt
Ibland är arbetet för en tryggare idrott kämpigt.
– Emellanåt känns det som om man slår huvudet i väggen och det är tungt. Att ha ett stödnätverk utanför den egna organisationen och det egna landet och inom olika idrottsgrenar är viktigt.
"De har trott att det är dem själva det är fel på, men inte kunnat sätta ord på känslan."
Hon jobbar också mycket med unga och hjälper dem att sätta ord på sina upplevelser.
– Till exempel har jag talat om härskartekniker och då inser de att det är det de varit med om i sin förening. De har trott att det är dem själva det är fel på, men inte kunnat sätta ord på känslan.
Drömmen är att mångfald ska vara självklar
Tarja Krum jobbar också internationellt med frågor om likabehandling. Hon är ordförande för jämställdhetskommittén inom ENGSO (European Non-Governmental Sports Organisation), en europeisk paraplyorganisation för idrottsorganisationer, 2024–2028.
– Det är ögonöppnande att se hur attityderna är i olika delar av Europa när det gäller hbtqi-frågor. Jag har fått höra exkluderande och tråkiga kommentarer som att ”vi har inga homosexuella i vårt land”.
Tarja Krum uppmuntrar idrottsföreningar att se över sådant som de gör av gammal vana. ”När en liten förändring gör att någon känner sig mer välkommen kan människor plötsligt börja se också andra saker med nya ögon”, säger hon.
Hur skulle idrottslivet se ut i den bästa av världar?
– Jag drömmer om en idrott där mångfald är en självklarhet. Där människor med olika hudfärger, etniciteter, migrationsbakgrunder, könsidentiteter, sexuella läggningar och olika förutsättningar är en naturlig och självklar del av gemenskapen. Där ingen behöver fundera på om de hör hemma, utan där alla har samma möjlighet att delta, utvecklas, påverka och känna sig uppskattade.
Tarja Krum säger att det behövs mod att se över strukturer, särskilt på de nivåer där beslut fattas och makt utövas.
– Min förhoppning är att de här frågorna en dag ska vara så självklara att vi inte längre behöver diskutera vem som hör hemma i idrotten, utan i stället fokusera på hur vi tillsammans skapar den bästa möjliga idrotten för alla.
Stipendiekommitténs motivering:
Tarja Krum har som hållbarbarhetschef inom Finlands Svenkska Idrott under många år arbetat för att alla inom idrotten ska känna sig sedda, trygga och respekterade oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Hon står upp för rättvisa och representation, bemöter alla med respekt och tvekar inte att säga ifrån när något är osakligt eller exkluderande.
Det tålmodiga arbetet hon lägger ner är beundransvärt. För Tarja Krum är trygg idrott och likabehandling inte bara fina ord utan en daglig praktik, och hon inspirerar andra att jobba för samma sak: trakasserier och orättvisor ska inte få utrymme inom idrotten.
Med sin erfarenhet av frågor kring ansvarsfull idrott är hon ett viktigt bollplank för många. Hennes arbete har genomslagskraft både nationellt och internationellt bland annat genom hennes förtroendeuppdrag på europeisk nivå inom ENGSO:s jämställdhetskommitté där hon är ordförande 2024–2028.
Tarja Krums varma och positiva sätt, tillsammans med hennes mod, engagemang och omtanke om andra, förtjänar att uppmärksammas och uppskattas.
Om Fredrika Runeberg-stipendiet
Fredrika Runeberg var författare och en av landets första kvinnliga tidningsredaktörer. I sina skrifter tog hon ställning för ogifta kvinnors rättigheter och kvinnors rätt till skolgång, utbildning och arbete. Samtiden kände ändå Fredrika Runeberg främst som nationalskalden Johan Ludvig Runebergs hustru och som en gästfri värdinna.
Fredrika Runebergs stipendiefond finns inom Svenska kulturfonden. Fondens syfte är att bevara minnet av Fredrika Runebergs gärning och stimulera till den samhällsmoderlighet som var utmärkande för henne. Stipendiefond grundades 1986 på initiativ av fil.dr. Karin Allardt-Ekelund.
Stipendiet på 10 000 euro delas varje år ut på Fredrika Runebergs födelsedag den 2 september. Stipendiet går till förtjänta personer som arbetar i hennes anda.
Stipendiet kan inte sökas, utan mottagaren utses av en stipendiekommitté. Också i år hade allmänheten möjlighet att lämna in förslag till stipendiekommittén.
