Ny kurs hjälper lärare att se skolan med nya ögon

Text och foto: Pia Iisaho

En metallskena löper längs golvet i skolans korridor. En liten grupp elever med vita käppar kommer in med sina handledare. Handledarna styr in eleverna mellan skenan och väggen så att de hittar rätt.

Vi befinner oss i Valteriskolans enhet Skilla i Helsingfors, där elever med olika funktionsnedsättningar får stöd i sin skolvardag.

Jag träffar Misa Möller och Daniel Enbacka, handledande lärare vid Valteri, som båda är specialiserade på synned­sättning. En ny kurs i synpedagogik ska stärka kunskapen i skolorna.

– Vi handleder skolor vid behov, men vi skulle önska att fler redan från början har bättre kunskap om hur synen funge­rar och vilka utmaningar synnedsättning kan innebära, säger Möller.

– Ofta aktualiseras frågan först när skolan får en elev med synnedsättning. Då måste skolpersonalen snabbt sätta sig in i något som kräver både kunskap och praktiska lösningar, konstaterar Enbacka.

Synnedsättning kan vara hjärnrelaterad

Kvaliteten på synen är olika för alla. I vissa fall är nedsättningen progressiv.

Cirka 600 finländska barn har en diagnos­tiserad synnedsättning, vilket innebär tydligt nedsatt synskärpa eller begränsat synfält. Betydligt fler har ändå svårig­heter att se eller tolka synintryck. Den vanligaste formen är hjärnrelaterad syn­nedsättning, som är kraftigt underdiag­nostiserad.

– Då kan man inte processa det man ser, säger Möller.

Också barn med brytningsfel inom normalgränsen kan påverkas i vardagen.

– Det finns säkert i varje klass en elev som har problem med att använda sin syn på ett ändamålsenligt sätt, säger Misa Möller.

Tillgängliga lärmiljöer gör det möjligt för alla elever att delta på sina egna villkor, säger Daniel Enbacka och Misa Möller.

Kursen ordnas av Svenska folkskolans vänner i samarbete med Valteriskolan, med start i höst. Kursen riktar sig till lärare, handledare och studerande inom grundläggande utbildning och småbarnspedagogik, men också till yrkesverksamma inom rehabiliterande tjänster och andra med intresse för syn och lärande.

När synen sviker

Kursen ger en överblick över hur synen fungerar och hur olika synsvårigheter påverkar läran­det.

– Målet är att ge kursdeltagarna en inblick i de utmaningar en elev med syn­nedsättning möter och vad man kan göra för att stödja elevens inlärning och vardag, säger Enbacka.

Kursdeltagarna får lära sig att känna igen tecken på att en elev har svårt att använda sin syn.

– Det är inte alltid det första man tänker på när en elev har svårigheter i skolarbetet, säger Enbacka.

Hos yngre elever är tecknen ofta indirekta och svårare att upptäcka.

– Eleven gnider ögonen, sitter mycket nära texten, blir trött vid läsning eller snubblar, säger Enbacka.

Möller berättar att rastlöshet ibland hänger ihop med utmaningar i synen. Lässvårigheter kan också vara ett tidigt tecken.

– Om ett barn har svårt att lära sig läsa bör synen alltid kontrolleras, säger Möller.

Små saker gör skillnad

En stor del av kursen handlar om konkreta lösningar.

– Deltagarna lär sig hur en god synpedagogik fungerar i klassrummet, säger Enbacka.

När handledande lärare besöker skolor ser de ofta brister i miljön: trappor utan markeringar, öppna skåpdörrar och möbler eller material som flyttas. Små förändringar kan ställa till det.

– Ritpappret låg längst till vänster i hyllan senast. Var är det nu? frågar Möller.

Memorykort med tydliga färgkontraster och enkla symboler gör det lättare för elever med synnedsättning att urskilja motiven.

Kursen ger verktyg för att anpassa miljön, till exempel genom belysning, färgkontraster och hur material placeras. En lugn och tydlig miljö är viktig.

– Att byta plats är populärt i skolor, men det är inte alltid bra för en elev med synnedsättning, säger Möller.

Anpassningar som görs för elever med synnedsättning gagnar ofta alla elever, tillägger Enbacka.

Att förstå synnedsättning i prak­tiken

Under kursen får deltagarna också bekanta sig med hjälpmedel.

– De får lära sig hur man använder vit käpp och vilka hjälpmedel som finns för läsning, säger Möller.

Kursdeltagarna får prova simulerings­glasögon för att förstå hur olika synned­sättningar upplevs.

– Många tar i och skuffar när de ledsagar, men det är inte så roligt för den som ser dåligt. Man ska erbjuda sin arm, säger Möller.

Ett komplement till studierna

Kursen omfattar fyra träffar, varav en är en närstudiedag. Närstudiedagen ordnas både i Helsingfors och Vasa, beroende på studieort.

Kursen ger 3 studiepoäng från SFV:s sommaruniversitet. Man kan ansöka om att få studiepoängen till godo vid det egna universitetet. En del utbildningsanordnare, som Åbo Akademi, har uttryckt önskemål om en större helhet på fem studiepoäng. Det finns därför tankar om att kombinera kursen med utbildning kring hörselnedsättningar.

"Synsvårigheter kan göra att man inte orkar en hel skoldag. Eleven kan också vara trött efter skoldagen."

I dag tas synnedsättning i mycket liten utsträckning upp i lärarutbildningen. När behovet uppstår vänder sig skolor ofta till Valteri Skilla för handledning.

– Våra stödtjänster är begränsade till några dagar, så vi hoppas att skolor och kommuner får bättre kunskap, säger Möller.

En utredning beställd av SFV 2024 om skolstigen för personer med synnedsätt­ning i Svenskfinland visade att skolorna saknar kunskap.

– Vi såg att det fanns ett tydligt behov av att ge kommande lärare en bättre beredskap redan innan de möter elever med synnedsättning, säger Möller.

I Finland finns det ändå goda förut­sättningar för elever med specialbehov, eftersom skolorna arbetar aktivt med inklusion och anpassningar.

Svårt orka en hel dag

Uppgifter i skolan kan anpassas så att de lämpar sig bättre för elever med synnedsättning. Elever kan till exempel behöva mer tid för att utföra uppgifter.

– Synsvårigheter kan göra att man inte orkar en hel skoldag. Eleven kan också vara trött efter skoldagen, säger Möller.

Läshastigheten är ofta lägre och det kan vara svårt att få överblick.

– Man måste förstora material, och då blir det svårare att se helheten, säger Enbacka.

– Presentationer som Powerpoint kan också vara svåra, säger Möller.

Synen påverkar också det sociala sam­spelet.

– Hur hittar man sina kompisar på rasten? Där är vuxenstödet viktigt, men också kamratstödet, säger Möller.

Målet är att kursen ska bli återkom­mande och nå fler skolor.

Möller och Enbacka hoppas att skolor i framtiden bättre ska beakta elever med synnedsättning och andra funktionsned­sättningar genom att bygga upp en mer tillgänglig skolmiljö och arbeta mer sys­tematiskt med anpassad undervisning.

– Det är viktigt att eleverna lär sig fungera självständigt. Läraren behöver veta hur hen hjälper en elev att hjälpa sig själv, säger Enbacka.

Barn med synnedsättning i skolan
 • Synnedsättning kan påverka lärande, koncentration och ork i skoldagen.
• Mycket av undervisningen är visuellt krävande.
• Elever kan ha svårt att läsa, få överblick och växla fokus mellan olika avstånd.
• Synen påverkar också socialt samspel, till exempel att känna igen ansikten och tolka uttryck.
• Tecken kan vara att eleven sitter nära texten, gnider ögonen, blir trött vid läsning eller undviker uppgifter.
• Yngre barn är ofta omedvetna om sina synsvårigheter.
• Små anpassningar i miljön kan göra stor skillnad, till exempel belysning, kontraster och tydlig struktur.
• Hjälpmedel och anpassade uppgifter kan underlätta både lärande och delaktighet i skolan.

Svenska blindskolföreningens fond inom SFV
• Grundades våren 2023 då SFV mottog en donation av Svenska blindskolföreningen som lade ner sin verksamhet.
• Fondens syfte är att understödja svenskspråkig undervisning och bildningsverksamhet i Finland, i första hand för svenskspråkiga personer med synnedsättning.
• På uppdrag av SFV gjorde tankesmedjan Magma en omfattande analys av utbildnings- och bildningsläget för personer med synnedsättning för att klargöra behoven.
• Magmas omvärldsanalys visade bland annat på behov av utbildning för pedagogisk personal. Kursen i synpedagogik är ett resultat av utredningen.
• Kursen Ser du mig? Synpedagogik i småbarnspedagogik och skola ordnas 27.8–8.10 digitalt. Fysisk kursdag i Helsingfors 5.9 eller i Vasa 12.9. Mer info: Kurser och evenemang - SFV