Silvia Kakembo och Ofelia Daun från PR- och kommunikationsbyrån Arena Opinion har specialiserat sig på att hjälpa ideella organisationer att nå ut och lyckas med allt från strategi till förändringsarbete och medlemsvärvning.
I början av november kom de från Stockholm för att delta i SFV:s seminarium Mera – flera – starkare. Framtidssäkra det ideella engagemanget i SFV-huset G18 i Helsingfors.
Då Kakembo och Daun läste seminariets deltagarlista imponerades de över utbudet av finlandssvenska föreningar och deras långa anor.
– Varför har vi ingen Folkhälsan- eller Martha-organisation i Sverige?
Se på generationstrenderna. Mycket tyder på att nutids-och framtidsmänniskan fortfarande vill vara ideellt aktiv. Organisationerna behöver bara tänka lite utanför boxen för att säkra engagemanget också i framtiden. Kakembo och Daun har samlat erfarenhet av organisationer de jobbat med och iakttagit trender i hur människor engagerar sig ideellt
– Alla är överens om att formerna för engagemanget kommer att se annorlunda ut, säger Kakembo.
De pekar på generationstrenderna som visar på en skillnad i engagemangslusten hos millennials, även kallade genera-
tion Y, och generation Z.
Millennials (födda 1980–95) vill skapa förändring och är öppna för att lägga ner sin tid på frågor de bryr sig om, skänka pengar, delta i namninsamlingar och engagera sig i online-aktivism genom spridning på sina egna sociala medier.
Generation Z (födda 1996–2012) däremot, är mer individuellt engagerade, kopplat till deras egna intressen. De har ett tidsbegränsat engagemang för en viss sakfråga och ett traditionellt långvarigt engagemang intresserar dem inte lika mycket.
– De vet kanske inte ens vad en förening är! säger Silvia Kakembo.
Vill man locka nya yngre krafter, mår man också bra av att fungera över sin struktur.
– I historien skedde det ideella engagemanget främst i föreningsstyrelser dit man valde in engagerade personer som höll möte varannan tisdag. För generation Z blir det för hög tröskel. Är det här den bästa formen för engagemang idag?
Människors förhållningssätt till varandra har delvis förändrats, alla känner inte tillit till att hierarkin vet vad som är bäst för helheten. Idag vill många engagera sig på sina egna villkor.
Man behöver hitta friare former där man kan engagera sig, kanske kopplat till en sakfråga eller ett intresse. Allt fler organisationer försöker forma olika typer av kommittéer eller fokusgrupper för att fånga upp engagerade personer och låta dem driva en fråga snarare än sitta i en styrelse.
Många kan lockas av att göra påverkansarbete genom en organisation som med över hundra år i ryggen kan säga saker med en större trovärdighet än om man opererar själv.
Kommunikationsproffsen Silvia Kakembo och Ofelia Daun inspirerade workshop-deltagarna under seminariet Mera – flera – starkare i SFV-huset G18 i november.
Sänk trösklarna. Det lönar sig att som organisation fundera igenom vad ett ideellt åtagande innebär för de engagerade – hur mycket de behöver förbinda sig till.
De som älskar sin förening lägger gärna ner tjugo timmar i veckan på sitt engagemang, men innan man nått dit ska man inte behöva känna att man lovat det ideella all sin tid. Man ska inte behöva vara rädd att framstå som en dålig person när livspusslet förändras och man inte hinner med. Därför behöver man sänka trösklarna och också erbjuda väldigt enkla former av engagemang för alla dem som har ens ett litet spirande intresse.
Former där det räcker att bara dyka upp en gång i månaden eller till exempel svara på frågor om ett ämne som man kan något om på ett chattforum. Paketera några superenkla uppdrag med uppgifter som redan finns i er förening.
Tänk – vad är ert enklaste koncept man kan komma med på och bidra till? Typ informera om er verksamhet och dela ut flygblad i något centrum en lördag mellan 11 och 13, säger Kakembo.
– Det lustfyllda är viktigt också när man etablerar en kontakt. Aktiviteten i sig är inte så viktig utan att man gör det i andan av föreningen, säger Daun.
Organisationerna behöver också kunna erbjuda både digitala och analoga sätt att engagera sig.
Vill man värva nya medlemmar gäller det förstås att göra sin målgruppsanalys. Vilka är målgruppens vanor och preferenser – vilka frågor intresserar dem?
– Försök möta gruppens grundläggande behov och naturliga beteenden istället för att försöka pressa in dem i era existerande former, säger Daun.
Representation är också oerhört viktigt i försöken att nå nya målgrupper.
– Locka in representanter för målgruppen i styrelsen, som instruktörer eller på andra synliga positioner.
Kortare protokoll i styrelsen. Styrelserna kommer knappast att försvinna någonstans, men styrelsearbetet har god chans att bli mindre tungrott med kortare mötesprotokoll om man ser över hierarkin och vågar fördela ansvaret. Styrelsens främsta uppgift borde vara att engagera och entusiasmera andra, facilitera och hålla lite koll på den övergripande strategin och styrningen.
– Det är bra att plocka bort många operativa uppdrag från styrelsen. Alla behöver inte delta i processen att skicka offerter för de nya träningströjorna. Beslutsprocesserna kan förenklas genom att man fördelar ansvaret och ger mandat, säger Daun.
Dessutom lönar det sig att standardisera det som är rimligt från centralorganisationen, om det finns en sådan.
– Det är en balansgång som handlar att erbjuda stöd men ändå ge frihet, säger Daun.
Realism och lust. Eldsjälar brinner ofta av iver och det är inte ovanligt att föreningsstyrelsen i stundens hetta skriver en ambitiös verksamhetsplan som sedan blir svår att förverkliga.
– Vi talar ofta om att ”vi borde” göra det ena eller det andra för att det står i verksamhetplanen. Det är bra att istället högt fråga om det är någon som vill göra det här. Vill ingen i rummet och känner man heller ingen annan som vill borde man strunta i det. Arbetet ska vara lustfyllt, säger Daun.
– Borde-tanken hör inte sällan ihop med tankegångarna från då föreningen grundades och den gamla människans plikttänk. Styrelsearbetet är faktiskt ofta också roligt och relationerna och samhörigheten är en stor orsak till att många stannar kvar i det ideella engagemanget. Det händer att man ibland möts digitalt för att beta av, men det är oerhört viktigt att också träffas och hitta på roliga saker tillsammans, säger Kakembo.
Hur framtidssäkra organisationen?
Silvias och Ofelias fem bästa tips
- Hitta tillbaka till visionen ni hade vid starten. I speciellt äldre organisationer drunknar verksamheten lätt i tungrott maskineri och tappar sitt grundsyfte eller sin vison. Var är ni nu och var ska ni vara 2035?
- Sänk trösklarna för engagemanget och öka nyttan av medlemskapet. Den som vill engagera sig väger kostnaderna för att engagera sig gentemot nyttorna med engagemanget. Hur kan vi i vår organisation sänka kostnaderna – i form av tid, energi och pengar – och öka nyttorna?
- Uppfinn nya former för engagemang som utgår från individens intresse. Lär känna din målgrupp, deras behov, vanor och intressen. Vilka frågor brinner de för? Hur kan vi testa nya former som passar dem? Engagemang kan ske både digitalt och analogt.
- Gör systematisk experimentering för att nå nya medlemmar. Anta ett agilt angreppssätt och våga testa nya former för engagemang för att se hur många som vill delta. Ta fram hypoteser, prioritera en hypotes, experimentera, lär er, förkasta och börja om. Våga testa och våga misslyckas!
- Få fler att känna sig välkomna. Tänk på representation gällande kön, hudfärg, ålder, klass, storstad/landsbygd, sexuell läggning, könsöverskridande uttryck, funktionsvariation och tro. Hur ser en rimlig fördelning av makt, positioner och roller ut inom organisationen?
