De berättelserna får vi på SFV ta del av när vi ber om tips på personer som borde uppmärksammas. Förteckningen över dem som fått ta emot SFV:s Folkbildningsmedalj sedan den instiftades 1962 är en lång och aktningsvärd lista över eldsjälar och ideellt engagemang.
Det händer också att eldsjälar blir utbrända. Att glöden falnar men det saknas nya förmågor som kan ta vid. Eller att eldsjälen varken vågar eller vill ge plats för nya krafter. Förnyelse förutsätter nyrekrytering. Nyrekrytering förutsätter föryngring. Föryngring förutsätter kommunikation och att förtroende mellan människor från olika generationer odlas. Och också att vi som varit med ett tag ser och förstår hur världen och förutsättningarna för föreningsaktivism förändrats.
På Helsingfors bokmässa hade jag förmånen att få samtala om livskraft på landsbygden med författaren Axel Åhman och Staffan Pehrman, chefredaktör för tidskriften Landsbygdens Folk. Med avstamp i Åhmans senaste roman Eldsjäl diskuterade vi föreningslivets betydelse och eldsjälarnas roll.
Det blev ett både seriöst och muntert samtal – Åhmans bok är underhållande och träffsäker i sin skildring av en eldsjäl som brinner mer än vad som är hälsosamt för honom själv, hans parförhållande och, inte minst, den förening han leder.
Förstås konstaterade vi att pengar eller snarare brist på dem ofta är den stora utmaningen. Men lika stort kan behovet av mer kunskap och utveckling av strukturer och verksamhetsformer vara. Huvudpersonen i Åhmans bok skulle ha haft nytta av en kurs i hållbart ledarskap och träning i att lyssna på andra. Det skulle också vara bra att han inte gick kursen ensam, utan gjorde det tillsammans med andra från föreningen.
Enligt forskaren Maria Saaristo har föreningslivet spelat en avgörande roll för den finlandssvenska gruppidentiteten allt sedan 1880-talet. Som tidiga nyckelaktörer nämner hon Svenska folkskolans vänner och Svenska litteratursällskapet, grundade 1882 respektive 1885, och de ungdoms- och nykterhetsföreningar som vid samma tider började grundas runtom i Finland. Föreningslivet luckrade upp och överbryggade de klyftor som fanns mellan samhällsklasser och regioner – och gör det alltjämt. Föreningarna är byggstenar i det bygge vars kitt det svenska språket är.
SFV står ständigt till föreningarnas tjänst genom Föreningsresursen, vår kunskapsbank på webben med lättillgänglig information om allt från grundläggande föreningskunskap och mötesteknik till metoder för sånt som strategiarbete och SWOT-analyser. Föreningsresursen är en verktygslåda för eldsjälar och andra aktiva. Vi är glada att verktygen är i flitigt bruk och sidorna välbesökta. Hittar du inte svar på din föreningsfråga? Skicka in den till oss.
