86603.jpg

Musiken utvecklar allting hos eleverna

06.07.2023 kl. 09:08
Musik utvecklar det sociala, det fysiska, och det psykiska. Att spela i grupp är att lära sig ett miniatyrsamhälle. Samtidigt som man måste våga ta plats måste man också samsas, beakta andra och komma överens om gemensamma spelregler.

Text & foto Rabbe Sandelin

Det var en stark personlig upplevelse av hur musiken påverkade välbefinnandet som fick Ulla Hairo-Lax att på allvar forska i musik. Liknande upplevelser har också varit viktiga under hela hennes karriär inom musikutbildningen, som idag har omspänt allt från att vara musiklärare i den grundläggande utbildningen, till en doktors­avhandling om musikterapi för Sibelius-Akademin – och nu till ett biträdande rektor­skap i Kungsvägens musikinstitut.

– Jag vaknade under studietiden en morgon och kände mig jättetrött. Så satte jag på musik, och märkte plötsligt att jag blev pigg. Jag började fundera över vad som hänt. Jag blev på riktigt medveten om att ”nu hände det något”. Även om musiken förstås redan innan det påverkat mig.

Upplevelsen fick Hairo-Lax att utöver musikuppfostran och musikpedagogik även börja studera musikterapi, under ledning av musikpedagogen och lektorn Petri Lehikoinen, som var en pionjär inom musikterapin i Finland.

– Och i arbetslivet som musiklärare upptäckte jag sedan i praktiken hur mycket musiken påverkar eleverna utöver att de lär sig några ackord. Musiken utvecklar allting: det sociala, det fysiska, det psykiska och det kognitiva.

Musik går på djupet av vårt psyke

Alla har vi sett videona på åldringar i långt framskriden demens, som får ett par hörlurar på öronen och plötsligt lyser upp, och nynnar med i musik de känner igen. Så även om musik inte egentligen består av något mer än tryckförändringar i luften, är det tydligt att toner och rytmer påverkar oss på ett mycket djupt plan.

– Musiken frammanar minnen och känslor även hos personer med nästan total minnesförlust, stora kognitiva svårigheter, och till och med hos helt döva personer.

Musiken påverkar alltså många områden i hjärnan, och även sådana som ligger utanför vårt vanliga medvetande, i de områden som utvecklas allra först i ett foster. Ulla Hairo-Lax egen moster hade nästan tappat talförmågan helt, men då man spelade låtar hon vuxit upp med kunde hon mima orden till dem. Inom musikterapin har man också visat att till och med medvetslösa reagerar på musik.

En stadig puls, en rytm skapar också trygghet.

– Det handlar om den puls och den rytm man hör i mammas mage. Rytmerna återkommer sedan i en ”rytmisering”, där vi upplever allt från dygnsrytmer till årstids­skiftningar. Det går alltså så på djupet.

– Man märker det så tydligt även i musikutbildningen. Finns det inte en stadig puls, en stadig rytm, skapar det känslor av otrygghet och vilsenhet.

Stöder annan inlärning

Det är av alla ovanstående orsaker som musik och musikskapande stöder inlärningen i andra ämnen.

– I musiken har man för det första ofta trevligt tillsammans. Det är ju på riktigt roligt och tillfredsställande. Musiken skapar också social samhörighet. Det är lättare att lära känna varandra då man spelar tillsammans.

I musikens sociala dimension ställs individen på ett nyttigt sätt mot sam­hörigheten. Om man ska spela tillsammans måste man behärska sitt eget instru­ment, men samtidigt måste man hela tiden ta andra i beaktande.

– Man måste också planera framåt, och då man når det överenskomna slut­målet ska alla också sluta samtidigt. Allt detta utvecklar arbetsminnet.

Musiken hjälper en även att skilja mellan olika sorters ljud, och lyssna på olika betoningar och rytmiska strukturer.

– Det har visat sig att detta hjälper stort då man studerar främmande språk. Musicerande övar också upp koncentrationsförmågan, och en resiliens mot störande element i omgivningen – förmågan att skilja ut det som är viktigt och relevant. Färdigheter som alla har nytta av i sina liv framöver.

Syns nu i läroplanerna

Även om man i många år i Finland kanske varit lite teknikbländad och mer uppskattat de ”hårda ämnena”, har konstämnenas gynnsamma inlärnings­effekter inte gått förbi dem som gör upp läroplaner. Läroplanen för grund­läggande utbildning slår idag fast att målet för musikundervisningen är att hjälpa eleverna att upptäcka hur musiken påverkar känslorna och välbefinnandet. När det gäller konstundervisningen talar man om att bygga upp färdigheter som stärker elevens kulturella delaktighet och ökar välbefinnandet. Läroplanen definierar detta som en oskiljbar del av den process där individen växer som människa, då man ska skapa ett gott samhällsliv.

– Man vet alltså mer än någonsin tidigare hur viktiga konstämnena är, så idag börjar det nästan mer handla om att ”marknadsföra” konstämnenas betydelse till elever och föräldrar, för att öka medvetenhet om deras betydelse också för fortsatta studier och arbetslivets förväntningar.

Ulla Hairo-Lax betonar att de två alternativen egentligen inte alls är varandras motsatser.

– Till exempel matematik och fysik är jätteviktiga ämnen, men vill man i framtiden på riktigt skapa tekniska innovationer så behövs även kreativt tänkande. Det vill säga precis det som konstämnena kan lära ut. Och i förlängningen handlar konsten och kulturen också om begreppet välbefinnande, det vill säga det som alla redan vet att vi behöver mera av för att vi ska orka i arbetslivet.

Ulla Hairo-Lax vid flygeln. Hon vänder sig mot kameran och ler.

Ulla Hairo-Lax är doktor i musik och ny biträdande rektor på Musikinstitutet Kungsvägen.

Även viktigt för det sociala

Då Ulla Hairo-Lax arbetade som ämneslärare i högstadiet såg hon bland ton­åringarna hur viktig musiken är, inte bara för den kognitiva utvecklingen, utan även för den sociala delaktigheten och tillhörigheten.

– Vikten av delaktighet och social tillhörighet har kanske lite glömts bort då man i skolan betonat individualism och valfrihet. Att spela i grupp brukar jag jämföra med att lära sig ett miniatyrsamhälle. Samtidigt som man måste våga ta plats måste man också samsas, beakta andra och komma överens om gemensamma spelregler.

I ett musikinstitut finns till skillnad från skolorna inga skolkuratorer eller psykologer, och i vissa fall kan musikläraren vara den enda vuxna som lyssnar på det som eleven vill prata om. För musiklärarna är det nyttigt att få lite färdig­heter även kring detta.

– Vikten av delaktighet och social tillhörighet har kanske lite glömts bort då man i skolan betonat individualism och valfrihet.

– Även om musiken har terapeutiska effekter är musikläraren förstås inte en terapeut. Men idag tas musikens terapeutiska effekter upp även i musiklärar­utbildningen. Läraren ska vara medveten om musikens verkan, till exempel att musiken väcker känslor. Och ibland räcker det bara med att lyssna på eleven, eller diskutera hur musiken påverkar eleven.

Ulla Hairo-Lax säger att ibland kräver situationen flexibilitet. Det kan hända att eleven i stället att spela läxorna har något på hjärtat som hen vill prata om.

– Att prata om musik hör också till inlärningen, varje lektion behöver inte alltid handla om att spela och öva.

Ingen lämnas utanför

Ulla Hairo-Lax är inte rädd för att de elever som eventuellt inte är så musikaliska känner sig utanför under skolans musiktimmar.

– Det är lärarens viktiga uppgift att hitta nivåer på deltagandet som passar alla, det vill säga individuella uppgifter som är tillräckligt krävande, men inte så krävande att någon misslyckas.

Ulla Hairo-Lax har också en mycket bred uppfattning om begreppet musi­kalitet.

– Om man på något sätt njuter av musik tycker jag man är musikalisk. Det är mycket få människor som faller utanför denna definition och upplever musiken som obehaglig, eller som lider av amusia, det vill säga en riktig tondövhet.

Det finns ingen ”rätt och riktig” musik

Ulla Hairo-Lax betonar att man inte borde fästa värden vid den ena eller andra musikgenren.

– I grunden är musik endast förändringar i lufttryck. Vad kombinationen av dessa lufttrycksförändringar väcker för känslor är individuellt, och där är faktiskt alla upplevelser lika värda. Man kan aldrig säga att en viss musikgenre är den enda ”rätta”, som sedan till exempel bör läras ut.

– Det är mycket nyttigt att ”utsätta” sig för annan musik än den man vanligtvis lyssnar på under sin fritid.

Däremot tycker Ulla Hairo-Lax att man mycket bra kan sitta ner och diskutera till exempel varför man gillar eller inte gillar en viss sorts musik.

– Det är också mycket nyttigt att ”utsätta” sig för annan musik än den man vanligtvis lyssnar på under sin fritid. Det hjälper en nämligen att sätta in sig i hur andra människor känner, och hur de ser på världen. Det låter kanske som en klyscha, men musik är faktiskt ett gränsöverskridande språk. I dagens värld då vi allt oftare betonar det som skiljer oss åt, kan det vara bra att återgå till det som förenar oss.

Samarbetsmöjligheter

Ulla Hairo-Lax ser möjligheter till större samarbete mellan konstundervisningen i skolorna och musikinstituten. Och det är precis skillnaderna mellan de två som ger möjligheter.

– Det som sker i samband med konstämnena i skolan är oerhört viktigt, och det är där gnistan kan tändas. Samspel i grupper är mycket viktigt och det sysslar man mycket med i skolan. Musikinstituten erbjuder också samspel i olika former, men undervisningen betonar oftast individuell inlärning.

Ulla Hairo-Lax ser många möjliga samarbetsformer.

– Kanske det kunde ske som körverksamhet, konserter, utbyten och besök, eller i samband med fenomenbaserad undervisning där man kombinerar olika konstformer med den övriga undervisningen. Musikinstituten kunde också lära sig mer av skolans gruppundervisning, eftersom det är något som eventuellt kommer att öka i framtiden också i musikinstituten.

Musikinstitutens studier framskrider från nivå till nivå och siktar till avgångs­betyg, och de ger mycket individuell undervisning med professionella lärare.

– På senare år pressar vi ändå inte alla genom samma mall, utan eleven går sin egen utbildningsväg, och slutarbetet från den fördjupande nivån är inte bara ett färdighetsprov i ett visst instrument, utan kan idag till och med vara ett mång­bottnat arbete med inslag från flera konst- och kulturformer.

Ulla Hairo-Lax vill gärna avliva myten om att  musikinstituten handlar om någon form av elitistisk hobby.

– Alla är välkomna att anmäla sig till verksamheten, och man kommer in enligt anmälningsordning. Jämfört med vad till exempel deltagandet i lag- eller redskapsidrott kostar för familjerna känns våra terminsavgifter till och med modesta. Vi behov kan man  också ansöka om frielevplats eller nedsatta avgifter. Och som sagt: vi har samma mål när det gäller välbefinnande som konstundervisningen i den grundläggande utbildningen.