Aktuellt

SFV vill genom nätverket BRAVO! stärka konstämnena i skolorna. Målet är att eleverna redan i unga år får en god relation till, och ett intresse för konst och kultur. Men varför behövs ett sådant nätverk? BRAVO!-koordinatorn Marina Lindholm svarar i en fördjupande text.

Finlands PISA-reslutat sjunker. Gapet mellan dem i täten och dem som kämpar för att alls hinna med växer; alltför många får inte den hjälp de behöver för att nå sin fulla potential.

I sin ledare i SFV-magasinet 4/2022 diskuterar kanslichefen Johan Aura utbildningens bildande element.

Det finns ett egenvärde i att så många som möjligt är med i arbetet för det gemensamma. Inte bara stat och kommun. Inte bara stiftelser. Inte bara enskilda eldsjälar. Ju fler som är med och bygger desto mer stärks samhället i grunden – och blir ett "vi", skriver SFV:s ordförande Wivan Nygård-Fagerudd i SFV-magasinet.

Frågan är självfallet fånigt ställd. Givetvis går det att vara bildad också på nätet. Det är inte kanalen eller plattformen det kommer an på utan innehållet, värderingarna och attityden.

Goda grannar kan man bråka med på skoj. Man kan tävla i skidspåret och i Eurovisionen. Man kan skratta åt och överdriva varandras egenheter. Vänskapen står stadigt på vissheten att det som förenar är mer än det som skiljer åt, skriver SFV:s ordförande Wivan Nygård-Fagerudd i sommarnumret av SFV-magasinet.

Som en av de första i den finlandssvenska fondvärlden sparkade SFV denna vår igång en utmaningstävling. Det är ett nytt sätt att rikta bidragspengar, där inititativtagaren – i detta fall SFV – ställer upp problemet som skall lösas, skriver Johan Aura i ledaren i SFV-magasinet 2-20.

Inom det informella lärandet är engagemanget överlag stort – och den som är engagerad blir motiverad. Den som blir motiverad lär sig snabbare och bättre. Och det kanske intressantaste: lärandet i sig känns som en belöning, skriver SFV:s ordförande Wivan Nygård-Fagerudd i sin kolumn i årets första SFV-magasin.

Som en allmännyttig förening med begränsade resurser vill vi gärna veta - inte bara gissa eller anta - hur de pengar vi delar ut gör skillnad där ute, skriver SFV:s kanslichef Johan Aura i årets sista ledare i SFV-magasinet.

Mellan 700 miljoner och 1,2 miljarder av jordens befolkning hör till en minoritet. Olikheterna är självklart stora, men det finns mycket vi kan lära av varandra. Utbildningens roll är en, kulturens en annan. Just de sektorer som vi på SFV ständigt har på arbetsbordet, skriver SFV:s ordförande Wivan Nygård-Fagerudd i årets sista kolumn.

Det fanns ett före, och det kommer ett efter, en tid för utvärdering. SFV fortsätter att aktivt rusta det svenska i Finland för framtiden. Detta oavsett hur snabbt och på vilket sätt världen förändras. Där kunskap och engagemang finns, finns också lösningar, skriver SFV:s ordförande Wivan Nygård-Fagerudd i sin kolumn i SFV-magasinets sommarnummer.

Att flera av landets konstnärer varit svenskspråkiga är kanske inget att rida på för dagens finlandssvenskar. Men att gömma undan detta faktum är att – medvetet eller omedvetet – förfalska landets historia. Finland är värt bättre än så. Eller hur, kulturministeriet,  filmstiftelsen, nationalinstitutionerna?, skriver Wivan Nygård-Fagerudd i årets första ordförandekolumn.

Många berättade att SFV upplevs som mer relevant och i tiden efter de förändringar som gjorts, och det är vi glada för. Alla tankar och åsikter som kom fram kommer vi framöver att beakta i SFV:s kommunikation och arbete, skriver SFV:s kanslichef Johan Aura, och syftar på den intressentundersökning SFV lät göra hösten 2019.

Bildning låter lite som engelskans building – byggnad, att bygga. Att ge bidrag till byggandet av folkskolor var också en av de viktigaste stödformerna under Svenska folkskolans vänners första decennier.

Det finns en direkt koppling mellan god förvaltning och vårt nya, löpande ansökningssystem. Till god förvaltning hör nämligen i högsta grad att de resurser vi delar ut verkligen åstadkommer något, skriver Johan Aura i ledaren i årets sista nummer av SFV-magasinet.

Man kan befogat säga att SFV under hela sin existens handlat om läsning. Ända sedan starten 1882 har läsningen funnits med – om inte som separat ämne, så åtminstone i bakgrunden, som en grundförutsättning för folkskolerörelsen och den fria bildningen.

”Ett mirakel” kallar forskarna det – fortfarande. Författaren Gösta Ågren fångar miraklet i en koncentrerad dikt:

Vi hanterar oro olika. Oro kan förlama men också omvandlas till drivkraft. När oro delas av många föds folkrörelser. Som våren 1882, när språkfrågan oroade Finlands svenskspråkiga.

Förr i världen kunde man alltid lita på det som stod i tidningen. Eller kunde man? I Helsingfors var läget katastrofalt på 1840-talet. Förtroendet för Helsingfors tidningar, stadens första regelbundet utkommande svenska tidning, var kört i botten.

Det finlandssvenska syns idag tydligt på utbildningsbranschens stormässa Educa, tack vare ett mångårigt arbete lett av Finlands Svenska Lärarförbund FSL. För SFV har det från början varit angeläget att vara med som sponsor av det intressanta program som varje år pågår i det finlandssvenska mässkvarteret Hörnan.