Landets äldsta offentliga bibliotek finns i Borgå

Borgå Gymnasiums bibliotek är landets äldsta offentliga bibliotek. Grundläggningsurkunden av den 30 september 1723 är undertecknad av kung Fredrik I.
Gymnasiet hade verkat i Viborg som det nästäldsta av gymnasierna i den östra rikshalvan av det svenska riket med 1641 som grundläggningsår.
Finlands äldsta gymnasium hade grundats i Åbo 1630. Efter freden i Nystad 1721, då Viborg hade avträtts, flyttades gymnasiet till Borgå. Biblioteket, som anses som Finlands äldsta och främsta bibliotek, grundades år 1728.  Enligt den dåvarande gymnasieordningen skulle bibliotek upprättas i alla landets gymnasier. År 1979 övergick biblioteket till Borgå stad med ett löfte om att trygga biblioteket på den plats det nu är. Biblioteket betraktas som ett museum, vilket betyder att boksamlingarna ska behållas intakta och att de inte ska utökas med nyinköp. 
Stefan Hagman, lektor i historia och samhällslära, är sedan år 2004 ansvarig för biblioteket. Han efterträdde lektor och rektor Folke Nyberg som hade innehaft uppdraget i 28 år och som i sin tur hade efterträtt den dåvarande rektorn Lars Nyström. Stefan Hagman, student från Borgå gymnasium 1987, har haft Folke Nyberg som lärare i historia. Efter pensioneringen, år 2003, kvarstod Folke Nyberg ett år som biblioteksansvarig.
Stefan Hagman är tacksam över möjligheten att ha mästaren själv som mentor.
– Det var inte lätt att efterträda allvetaren och eldsjälen Folke Nyberg som dessutom hade gett ut ett antal kunskapsspäckade verk om biblioteket. År 2001 utkom Borgå Gymnasii Bibliotek där Folke Nyberg på över tvåhundra sidor i ord och bild har dokumenterat det unika biblioteket. 
Stefan Hagman låser upp dörren till biblioteket där man i första hand fäster sig vid den likaså unika inredningen från senare delen av 1800-talet. Hyllorna, utförda av en lokal snickare, är däremot från 1950-talet men även de gör ett betydligt ålderdomligare intryck. I taket hänger en pampig kristallkrona som i tiderna har donerats till Borgå museum av en apotekare. Det är svalt i biblioteket där fönstren är försedda med galler.
– Böckerna trivs bäst i en medeltemperatur på cirka 18 grader, upplyser Stefan Hagman.
Som biblioteksansvarig sköter Stefan Hagman biblioteket vid sidan av sitt lektorat. Biblioteket är inte öppet för allmänheten. Forskare och grupper kan enligt överenskommelse besöka biblioteket.  
I april 1725 inskrevs de första eleverna i Borgå Gymnasium med huvudmålsättningen att utbilda präster och ämbetsmän.
– Det fanns inget skolhus utan lektionerna hölls hemma hos någon av lärarna. Biblioteket fick starta från nolläge eftersom inga böcker hade överförts från Viborg till Borgå. Den första byggnaden invigdes 1726, berättar Hagman.
Kort därefter uppfördes ett mera ändamålsenligt skolhus som togs i bruk år 1729. Troligt är att byggnaden är avbildad på gymnasiets sigill från år 1731. År 1758 påbörjades arbetet med skolbyggnaden vid kyrkotorget med arkitekt Samuel Berner som ledare. Denna byggnad, där nationalskalden Johan Ludvig Runeberg var lärare under åren 1837 och rektor 1847-1850 inrymmer numera Borgå domkapitel. Det nuvarande skolhuset med Ernst Lohrmann som arkitekt invigdes i augusti 1850. 

30 000 volymer. Bibliotekets samlingar utökades med tiden så att de idag omfattar cirka 30 000 volymer, bland dem ett stort antal bokrariteter och en handfull inkunabler från 1400-talet. Enligt skolordningen från 1724 var landets lärare och präster skyldiga att förse skolorna med böcker. År 1928 anställdes en bibliotekarie.
– Den första bevarade biblioteks­katalogen från år 1751 omfattar 95 volymer. Gåvoboken från år 1786 hör till en av rariteterna.
Varsamt tar Stefan Hagman fram boken med Johan Borgströms anteckningar om donationer till biblioteket.
– Borgström spårade donationer ända från år 1748. På den tiden var det en stor kulturgärning att skänka böcker och bland donatorerna fanns präster, biskopar, lärare och adelsmän, berättar Hagman medan han bläddrar i boken där den sista notationen är från 1913.
Bland donatorerna finns professorn och rektorn vid Åbo Akademi, Henrik Gabriel Porthan som i slutet av 1700-talet donerade 133 böcker till biblioteket. Bland andra betydelsefulla donatorer syns Wenzel Fredrik Rotkirch.  
Den största donationen gjordes 1796-1797 av en av landets dåvarande mesta bibliofiler, kaplanen i Orimattila, Peter Sanngren, tidigare elev i Borgå Gymnasium, som skänkte hela sin boksamling till biblioteket. Donationen omfattade 591 band och ett antal småskrifter. Det är det största privatbiblioteket som ingår i gymnasiebibliotekets samlingar. 

Äldsta boken från 1482. I Borgå Gymnasiums bibliotek finns tre inkunabler. Den äldsta är tryckt av Erhard Radolt i Venedig 1482. Boken i fråga är Euclides Elementa, en lärobok i geometri, som förärades biblioteket år 1804 av biskopen i Borgå, Zacharias Cygnaeus. 
I biblioteket finns sedan 1700-talet fyra av Mikael Agricolas skrifter bland dem hans Nya Testamente, Se Wsi Testament, tryckt i Stockholm 1548. Den första svenskspråkiga Bibeln från år 1541 och finskspråkiga Bibeln från år 1642 finns också i biblioteket. Stefan Hagman förevisar också en ytterst sällsynt koran på latin och bland handskrifterna partigängaren Stefan Löfvings Dagbok från år 1689–1720. 
Det är fascinerande att uppleva Stefan Hagman i bibliotekets skattkammare bortom tid och rum. Det är lätt att inse att han i likhet med sina senaste företrädare Folke Nyberg och Lars Nyström är en eldsjäl som drabbats av biblioteket. Som bäst pågår digitalisering och katalogisering av bibliotekets samlingar. Det rör sig om projektarbeten som slukar mycket tid och pengar. Digitaliseringen sker med ekonomiskt stöd av undervisningsministeriet i Helsingfors universitets enhet i S:t Michel. Katalogiseringen som även den är ett mycket långvarigt projekt görs av Pasi Hynninen i biblioteket. ◆