Förlaget lanserar femton nya böcker i höst

I oktober 2015 startade ett nytt finlandssvenskt förlag, Förlaget. Förläggare Tapani Ritamäki och trainee Amanda Mannström tar emot på Lönnrotsgatan i centrala Helsingfors medan de gör de sista rättelserna i det nya förlagets första höstkatalog.
Förlaget startar med en lätt och obyråkratisk bemanning, men då SFV-magasinet vill jämföra med t.ex. anrika S&S, påpekar Ritamäki att Förlaget valt att inte publicera läromedel.
– Den sidan är en stor bit, vilket långt förklarar varför vi klarar oss med färre anställda. Hela den funktionella strukturen blir annorlunda.
Både Ritamäki och Mannström gillar att jobba i start-up-anda.
– Visst kan man säga att det känns skönt att jobba i en miljö som inte präglas av problem och dåliga nyheter. Vi släpar inte på det bagage som naturligt alltid finns i ett gammalt företag – egentligen två gamla företag – även om kopplingen till de gamla finns i och med att Förlagets författare är gamla bekanta, berättar Ritamäki.
Amanda Mannström tycker också det är uppfriskande att starta ”från rent bord”.
– Kanske vi även kan visa upp lite nya tankar och tankegångar av den orsaken att vi alla som jobbar här inte har bakgrund i förlagsbranschen. Både vår nya marknadsföringschef Andrea Svanbäck och jag har journalistisk bakgrund, berättar Mannström, som även projektjobbat på Finlands Kulturinstitut.

Författaravhoppen odramatiska. Press och media gjorde förra hösten ett stort nummer av det nya förlaget, och framför allt av vissa författares ”avhopp” från S&S. Tapani Ritamäki ser inte något speciellt dramatiskt i det hela – författare är inte anställda av förlagen, utan avtalar om varje bok separat. Det blev feta rubriker, men Ritamäki påminner om att det inte på långt när var alla S&S-författare som bytte förlag.
– En lista på kända namn målar lätt upp en bild av att det gamla förlaget tömdes på författare. Men så var det ju inte, vi kontaktade till exempel inga av tidigare Schildts författare. Och vår avsikt var förstås inte att försöka skapa ett monopol.
Inget skedde ändå på måfå, påpekar Ritamäki.
– Ingen av författarna som bytte förlag har i efterhand ångrat sig. Och nu återser vi många av dem i vår färska höstkatalog.
Förlagsverksamhet handlar dessutom inte bara om att göra avtal med etablerade författare, utan även om att vaska fram nya förmågor.
– Även den verksamheten har vi satt igång med. Vi har några nya namn på gång, men dem avslöjar vi först nästa år.

Nya kontaktnät. Det nya förlaget arbetar som ett traditionellt förlag, och kommer inte att lansera några revolutionerande sätt att göra och distribuera böcker.
– Jag har tryckt ”on-demand” sedan 1990-talet, så det är ingen nyhet att även vi försöker hålla lagerkostnaderna nere. När det gäller e-böcker kommer vi att vara med, trots att e-boken kanske inte utvecklas enligt de lite upphaussade förväntningarna för några år sedan.
Däremot kommer Förlaget att kunna hjälpa finlandssvenska författare och illustratörer ut i världen med det kontaktnät som ägaren Moomin Characters har från förut.
– Visst har finlandssvenska författare även förr sålt i Sverige, och även översatts internationellt. Men vi kan säkert hjälpa lite extra på traven med vårt kontaktnät.
Ritamäki säger att förlagsverksamheten globalt karakteriserats av rätt strikta revir, men av förklarliga skäl.
– Språk och kulturbakgrunder utgör överraskande höga barriärer, till och med i områden som man kunde tro att skulle vara helt öppna, som i den engelsk­språkiga världen. Men barriärerna finns alltså egentligen kring litteraturen, inte i den.
Ritamäki säger att enskilda länder också skiljer sig mycket.
– England är ganska slutet och sig själv nog, medan Tyskland översätter mycket litteratur. Framgång internationellt handlar alltså inte bara om våra författares finlandssvenska bakgrund, utan om nätverken och kontakterna.
Amanda Mannström inflikar att även nätet och sociala medier nu bidragit till att man kan bli världskänd även om man tar språng från små, finlandssvenska kretsar.
– Då författarna själva kan marknadsföra sig på bloggar och Facebook kan de nå stora mängder människor. Ett bra exempel är fantasy-författaren Maria Turtchaninoff. Det kräver förstås att man är villig att marknadsföra sig, och klarar av den tekniska biten, och helst på engelska.

De viktiga barnböckerna. Arvet efter Tove Jansson och Muminböckerna är något som Förlaget satts att förvalta – men även nya barnboksförfattare ses som ytterst viktiga.
– Tanken är nog att vi med Tove Janssons draghjälp skall lansera nya begåvade barnboksförfattare även internationellt. Alla kommer säkert inte att nå Mumin-status, men med Moomin Characters som uppbackning har vi alla möjligheter, säger Ritamäki.
Tua Forsström, Linda Ramadani och Moomin Characters Oy Ltd grundade i april Vanessastiftelsen med syfte att dela ut Vanessapriset för att främja barn- och ungdomslitteratur samt läsförståelse bland barn och ungdomar på svenska i Finland. Priset på 10000 euro delas ut för första gången på bokmässan i Helsingfors i oktober 2016.
– Det är alltså inte enbart ett författarpris, även andra i barnboksbranschen kan få priset.

Förlagets höstkatalog kan läsas på www.forlaget.com